Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 9. Byaböner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT NORDBERG
byaläsningen tagit initiativet på den grund att dess organ
beivrat försummande av densamma. Men som sagt — av R.-P.
blir detta alldeles klart. Jag har också förut sökt utläsa samma
sak ur en föreskrift i en samling kyrkostadgar för Norrland,
som bär titeln Kyrkiolagh, samptyckt och stadgatt aff
presterskapet i Väster-Norrlanden.1 Enligt prof. Em. Linderholm ha
dessa stadgar fått sin slutliga utformning vid mitten av
1600-talet, men han framhåller, att bland dem finnas många äldre
stadganden.2 Föreskriften, som ju verkar äldre än de distinkt
utformade bestämmelserna i R.-P., lyder som följer:
»Sammalunda på söndagar eller hvadh helgedagar thet vara kan, skall
man haffua helgedagsöffningar för handen, med Guds ordh och
christeliga böner och psalmer, jtem förhöra och läsa för them
som unge ähro, och uthi the byiar, som någre finnas, som läsa
kunne i book, så skole andre till them sökia och the
förplich-tade vara att läsa för them; hoo thetta försummar, böthe hvar
husbonde för sitt huss 3 öre, och then som för andra läsa kan
och icke vill, 3 öre, men ungdomen, som icke vill låtha läsa
för sigh, miste aftonsmåltiden then daghen.»3
Detta stadgande har jag i mitt arbete En gammal
Norrbottensbygd4 pekat på såsom ursprunget till byaläsningen. Jag
har där också hänvisat till en överenskommelse, som pastor i
Umeå socken den 20 aug. 16215 träffade med grannarna på
Holmön, att de med sitt hushåll skulle alla helgdagar gå
tillsamman uti den gård de kunde åsämjas och där låta uppläsa
dagens epistel och evangelium samt med bönerna och där
bredvid sjunga några psalmer. Böter fastställdes för den som
försummade bönen liksom för den som i samkvämet »vanärade
den som grannarna känt god att läsa upp förmälte styckior».
Den äldsta notisen om byabön i Luleå socken torde vara
den, som förekommer i kyrkoräkenskaperna för år 1648. Olof
Knutsson i Måttsund bötte då till kyrkan 1 dr 16 öre kmt, för
att han »slagitz i läsningen». I 1674 års dombok för Luleå
1 »Väster»-Norrlanden för att beteckna Norrlands läge väster 0111 Bott-
niska viken. — Publicerade av Em. Linderholm i Kyrkohist. Årsskr. 1911,
s. 101 ff. a K. Å. 1911, s. 21. 3 ibid. s. 103 f. 4 Del II s. 504.
5 Del II s. 462 Efter Ellen Vleugel, Ett örike. Västerbottens
hembygdsförenings årsbok 1926, s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
