- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
273

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 9. Byaböner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSAMLINGSLIV I NORRBOTTEN

2 59

socken pålades »Peer Isacksonn i Ahlwyk att tillställa heela
Byen den Postillan, som dee af hans swärfader kiöpt hade heela
byen till godo». Mats Jönsson i Alvik höll enligt häradsrättens
protokoll bön i sin gård på i2e sönd. e. Tref. år 1703.
Troligen brukades då den nyssnämnda postillan, som köpts »hela
byn till godo».1

Hela Persö by, bestående av 22 bönder, hade varit borta
från kyrkan söndagen efter trettondagen 1714. Endast en eller
två hade kommit till kyrkan. Tydligen var det deras söndag
efter kyrkoturen, ty de blevo instämda till tinget i februari s. å.
De erkände, men framhöllo, att de hela stora helgen och
högtiden (julen) varit i kyrkan och bodde i’/s mil från kyrkan, och
då den »stora Extraordinarie Böndagen» tillstundat, hade de ej
den angivna söndagen rest till kyrkan, »uthan hollit Bön hemma
läsandes i Postillan». De hade blott fått vara hemma 3 à 4
söckendagar på 14 dagars tid, och de behövde »få bruka sig
och sina hästar med weedkörtzel och Höetz heemförande».
Rätten kunde icke döma de åtalade över en bank, då de icke
brutit sabbaten, utan hållit bön och »warit i postillaläsandet».
Pastor borde åtala enskilda, om därtill funnes fog, vid nästa
ting. Saken förekom ej vidare.2

Man torde kunna våga den förmodan, att regelbundna
bya-böner förekommit i Norrbottens kustland sedan tidigt 1600-tal.
Att »bönen» eller »läsningen» försummats påtalas gång efter
annan vid ting eller i »kyrkoråd» i samband med andra
förseelser. »Skräddare-Ella» från Ale, som varit borta från kyrkan
3:e och 4:e storböndagen 1684, sades vid tinget2 komma
»hwarken till kyrkia eller Läsning». Bonden Jöns Larsson och hans
hustru i Måttsund dömdes i kyrkoråd år 1742 »för dess
odygdiga och illa upptuktade barn, för hela husets svordom och

1 Mats Jönsson var sin bys och sockens främste förtroendeman bland
allmogen. Han var en förmögen bonde och hade även borgarrätt i Luleå
Nystad, var norra fögderiets herredagsman vid flera riksdagar och
hövits-man för Västerbottens landsfana. Han dog år 1710. Det synes ha blivit
hävd, att byabönerna i Alvik höllos i denna gård, ty i häradsrättens
protokoll från år 1733 förklaras, att i Christman Jönssons (en sonson till Mats)
gård bönestunderna för det hemmavarande byfolket om sön- och
helgdagarna alltid blevo hållna.

2 Riksarkivet, renov. domb.

18—34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free