Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. S. Nyberg, Ett nytt textfynd till Manikeismen. Recension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT TEX T FYN I) TILL MANIKEISMEN
335
veta nu, att manikeismen i allra högsta grad var en bokreligion.
De heliga skrifterna intogo just såsom skrifter en central plats
i dess dogmsystem, de voro nära nog metafysiska och kosmiska
storheter. Manikeismens uppfattning av den heliga boken
påminner slående om islams uppfattning av koranen; det är f. ö.
icke otroligt, att den senare är en direkt avläggare av den förra.
Huru skulle det gå, om koranen vore förlorad och vi hade att
bilda oss en föreställning om islam med ledning av kristen
polemik? Men just i det läget befann sig forskningen ifråga om
manikeismen.
Det gryende 1900-talet syntes skola avhjälpa bristen på
manikeiska originalurkunder. De stora fynden vid Turfan i
Ost-turkestan bragte till den lärda världens kännedom en betydlig
mängd fragment av skrifter, som härstammade från en
manike-isk församling i gynnad ställning. De här härskande uigurernas
khan hade 762 jämte sin dynasti antagit manikeismen som sin
religion, och om detta också icke innebar, att den blev
statsreligion, så gav det den dock en position, som tillät den att
fritt utveckla sina inneboende krafter. Vi fingo nu
originalskrifter av Mani — framför allt fragment av hans i arabiska
källor omtalade skrift Säpürakän — läroskrifter från den
manikeiska församlingen, en biktspegel för auditores och tallösa
hymnfragment. Tacksamt skall erkännas, att allt detta satt oss
i stånd att på ett helt annat sätt än förr förstå hur en
mani-keisk församling levde, tänkte och kände. Och likväl
komplicerades just genom dessa urkunder manikeismens problem i
oanad grad. Texternas fragmentariska tillstånd var i hög grad
besvärande, de språkliga svårigheterna knappast mindre. Den
bild dessa texter gåvo av manikeismen var i hög grad ägnad
att förbrylla den, som kom över till dem från de kristna
källorna. Turfanfragmenten gjorde närmast intryck att handla om
en iransk religionsform. Här återfanns hela det mazdeistiska
panteon, varav i dittills kända källor få eller inga spår kunde
skönjas. Skriften Säpürakän, som i öster tydligen spelat en
stor roll, befanns vara okänd i väster. Även inom
Turfantradi-tionen själv observerades märkvärdiga osamstämmigheter.
Hypoteserna om en särutveckling i väster eller i öster kunde icke
göra tillfyllest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
