Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Andra kapitlet - I. Åkerman & Lunds (P. L. Åkermans) orgel, 1800-talet - 1. Före domkyrkans restaurering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER TILt, UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA I I T
och en af dessa manualernas tvänne lådor är delad i två serskildta,
af hvarandra oberoende afdelningar, den ena för de utan X, den
andra för de med X tecknade stämmor, i följd af hvilken fördelning
väderkista med dit hörande ventiler och öfriga mekaniska partier
måste vara anbringad å väderlådans båda sidor för hvar och en af
de från hvarandra afdelade stämmogrupperna. Ändamålet med
denna väderlådornas delning är att under spelningen, då man så
vill, kunna till- eller afkoppla alla de med X tecknade, andragna
starkare stämmor.
Såsom ett bevis på den omtanke, Herr Åkerman egnat åt
be-qvämligheten af orgelns blifvande vård, hafva förenämnde orgelns
samteliga väderlådor blifvit så anlagda, att, vid behöfliga justeringar,
de dertill hörande mekaniska partierna äro vid väderlådornas båda
sidor lätt tillgängliga, hvilket förhållande de organister isynnerhet
förstå att uppskatta, hvilka, under ett motsatt förhållande, varit
nödsakade att för orgelns behöriga justering och vård krypa fram till
det felaktiga stället och intaga positioner, som för deras lekamen
icke alltid varit de angenämaste.
Om Pneumatiska Machinen.
Bland orgbyggnadskonstens sednare värdefulla uppfinningar har
näppeligen någon väckt större uppmärksamhet och mera bidragit till
orgelns fullkomnande, än den så kallade pneumatiska machinen.
Det är för orgelkännare icke obekant, att större orglar med
flera klavér icke hafva pianots lätta touche, utan nästan alltid
befunnits tungspelta, isynnerhet vid klaverens sammankopplingar, då
touchen blir verkligen ansträngande och för exekutionen ganska
hinderlig. Visserligen hafva mekaniska förbättringar till någon del
undanröjt denna olägenhet; men då dermed endast partielt och
ofullkomligt vunnits, hvad man åsyftat, har man ansett återstoden
af den hårda touchen utgöra en från orgeln oskiljaktig
ofullkomlighet.
Men äfven denna skulle en gång öfvervinnas och blef för
omkring 20 år sedan på ett oväntadt sätt besegrad genom
Engelsmannen Barkers, efter trägna experimenter omsider lyckade
uppfinning af den Pneumatiska machinen ■— en apparat, hvilken,
grundad på principen för ångkraftens användande, men med komprimerad
luft i stället för ånga, utöfvar det fördelaktiga inflytandet på orgelns
touche, att denna, under alla möjliga förhållanden, till och med vid
kopplingar af allt hvad kopplas kan, blifver oförändradt så lätt, mjuk
och elastisk, att derutöfver intet vidare återstår att önska,
hvarförutom denna apparat icke allenast gifver orgelstämmorna ett serdeles
qvickt och bestämdt anslag, utan ock utgör ett verktyg, medelst
hvilket en mängd på orgspelningen högst inflytelserika kopplingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
