- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
155

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA KAPITLET

Liturgihistoria.

I.

Handskrifter med missale- och graduale-karaktär.

Egendomligt nog hör denna del av den liturgiska sångens
historia till dem, som hos oss hittills varit allra mest förbisedda.
Likväl bör hithörande handskriftsgrupp just för oss hava det
största intresset. Ty inom densamma hava vi att göra med
sådana delar av den liturgiska sången, som utan avbrott
behållit sig kvar i den svenska kyrkans praxis ända till våra dagar,
och allt fortfarande hos oss äro levande.

Den svenska (och finska) kyrkan intar i detta avseende
såväl som i andra en särställning i förhållande exempelvis till
den danska. Därigenom att under grevefejden den holsteinske
hertigen (Kristian III) erövrade Danmark, infördes den lutherska
furstekyrkan i Danmark. Under inflytande från Luthers tyska
mässa 1526, som saknar 6Y<?rz’tf-momentet: »Ära vare Gud i
höjden» etc., förtvinade kyriemomentet eller blev en versifierad
kyrietrop eller vanlig psalmbokspsalm. Olaus Petri’s mässa
sammanhänger emellertid icke med Luthers Deutsche Messe, utan
med förlutherska tyska eller lågtyska mässor på modersmålet
och följer noga den gamla ordningen ifråga om
gudstjänst-momenten.

Tack vare våra bevarade mässhandskrifter kunna vi nu
följa utvecklingen av Kyrie- eller »Herre förbarma dig»-momentet
i högmässogudstjänsten med melodierna till Kyrie, Gloria,
Lau-damus etc. samt till nattvardsliturgien och vad därmed
sammanhänger, från dessas tidigaste förekomst i den evangeliska eller
reformerade svenska mässan, i samband med Olaus Petri’s
mässtext från 1531, och ända fram till våra dagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free