Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING
I 6 I
Petri’s samarbete under 1530 talet till den svenska mässans
ordnande. Mässingen är därvid Laurentii särskilda område.
Möjligen har han också själv utfört huvudparten av revideringen i
dess helhet.
Att handskriften är ett utkast till ett graduale på svenska,
framgår, såsom nyss nämndes, utom av kyriekomplexen också
därav, att den innehåller översättningen till sådana sånger som
den nyssnämnda Asperges-antifonien (Dav. ps. 50) samt rubriken
och melodien >0 salutaris hostia’1’ m. m. Den är i det avseendet
alldeles parallell med Hög-och Bjuråkersgradualen från
1570/80-talen m. fl. och visar kontinuiteten i Laurentius Petri’s
ståndpunkt.
^•y/^r^vr-f-psalmodien inleder i det gamla gradualet
ordina-rium wwj^-avdelningen, och versikeln »Wår hielp är i Herrens
hand» etc. återfinnes i Missale Upsalense under titeln: Ad
asper-sionem aquae ante altare. Vi kunna i dessa sammanhang erinra
om att Örebromötets avsked föreskriver, att man visserligen ej
skulle taga bort ceremonierna, såsom vigvattensbestänkningen
och det övriga, men att predikanterna (prästerna) skulle
undervisa folket om brukens symboliska, a7idliga innebörd, så att man
ej förbunde några magiska eller vidskepliga föreställningar
därmed. På grundvalen av detta mötesbeslut var det, som Olaus
Petri gav ut sin evangeliska översättning av Linköpingsstiftets
manual eller sin handbok 1529 och sin evangeliska översättning
av det gamla missalets mässa, varvid det undervisande draget
visar sig huvudsakligen i tilläggen, d. v. s. i inledningen till
mässan, nattvardsförmaningen och i inledningen till den
evangeliskt förbättrade praefationen etc.
2. Missale-handskrift från 1530-talet.
Den andra mässhandskriften, som återfinnes från tiden före
1540, är om möjligt av ännu större betydelse. Den är en ren
missale-handskrift och kan t. o. m. sägas hava en episkopalt
officiell karaktär. Den är nämligen inskriven direkt i
Laurentius Petri’s handexemplar av det Nya Testamentet på svenska
av år 1526. Och detta är, enligt vad handstilen synes giva vid
handen, försett med Laurentius’ egenhändiga randanmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
