Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I
av de inskjutna rubrum-noterna, och den har kvar den äldre
översättningen av nattvardsberättelsen, t. ex. »ij sina heliga
hender tackade sin himmelska fader: velsignade» etc. Detta
är avgörande för handskriftens datering till tiden före 1541.
Denna handskrift är mycket omsorgsfullt skriven med
mis-saleminuskler och har också på ett stilenligt sätt
rubrikanmärkningarna och notlinjerna skrivna med rött bläck. Sin största
betydelse och ett utomordentligt stort källvärde för den svenska
liturgihistorien har den emellertid därigenom, att missalepartierna
av icke mindre än tio kyriekomplex finnas införda på sin plats,
omsorgsfullt utskrivna med koralnotation, och dessa
Gloria-melodier äro hämtade ur Missale Upsalense. Förhandenvarande
handskrift motsvarar därför även på ett särskilt sätt just vad
Laurentius Petri i De officiis kallar »det lilla svenska missalet».
Det kan heller icke råda något tvivel om att handskriften
härstammar från Laurentius Petri och utgör ett belägg för den
(153X — 1541) pågående revideringen av den svenska mässan
under Laurentius Petri s egid, varvid redan i 1537 års mässa
föreskrevs, att introitus och graduale kunde sjungas på latin.
Denna upplaga 1537 bildar således en övergång till mässan med
blandat gudstjänstspråk. Det förhållandet, att denna handskrift,
som nämnts, innehåller ett antal till svenska översatta kollekter,
vilka ej finnas i 1537 och 1541 års liturgiska böcker, och ifråga
om en del kollekter ej har samma översättning, som återfinnes
^SS. är, som nämnts, betydelsefullt, ty det vittnar om den
tidiga svenska liturgiska utveckling, som avbröts omkring 1540.
Troligen sammanhänger denna handskrift med det brev från
Laurentius till Gustav I, där Laurentius hemställer, att kungen
ville utfärda ett allmänt patent till rikets innebyggare angående
den reformerade gudstjänsten.1
Att det exemplar av Nya Testamentet 1526, varmed denna
mässhandskrift varit sammanbunden, tillhört Laurentius Petri
såsom hans handexemplar och att han är författaren till denna
mässhandskrift framgår också av de handskrivna
marginalanteckningar, som flerstädes finnas i boken, ty dessa synas uppvisa
karaktäristiska likheter med Laurentius Petri’s handstil. När
’ Detta brev finnes icke bevarat, men förutsattes i Gustavs brev till
Laurentius av den 24 april 1539. Gustaf I:s registratur, /j39> sid. 184 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
