Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 2 NAT. FRANSEN
Klemming därför år 1888 köpte detta Nya Testamente pä
bokauktionen efter Nic. Brocman, återförvärvade han därmed, av
många tecken att döma, till Kungl. Biblioteket en bok, som
tillhört Laurentius Petri’s bortkomna bibliotek och som varit
dennes eget handexemplar.
Före 1586 års psalmbok trycktes inga musiknoter i Sverige.
Men fyrliniga notsystem trycktes hos oss redan i Messan på
Swensko 1541. Därpå fick man sedan med bläck inskriva
melodiernas nottecken.
Den mässhandskrift, varom här är fråga, är nu, som sagt,
märklig därigenom, att den innehåller melodierna till prästens
»ära vari gudh ij högdinne» omsorgsfullt utskrivna till icke
mindre än tio kyrie-komplex, enligt Upsalatradition och med
Upsalamissalets rubriker. Dessa, här i »missalet på svenska»
utskrivna rubriker, äro:
1. In summis et in semiduplicibus festis glorificctur
2. In fe sto sancto pasche glorificetur.
3. In summo fe sto de sancto spiritu et dedicatione.
4. Dc apostolis.
5. De sanctis et in festis simplicitas.
6. In dominicis diebus per estatevi.
7. In omnibus dominicis aduentus et quadragesime.
8. De beata virgine in summis festis.
9. Ferialiter de beate virgine.
Titeln De sancta cruce et missis primalibus i Missale
Upsa-lense saknas i missalet på svenska. Maria-festernas Gloria sattes
sist (i Miss. Ups. komma de före De apostolis) och deras
titu-lering (i Miss. Ups. kallas båda De domina nostra)
överensstämmer med Missale Strengnense.
Förut omtalade graduale-handskrift på svenska innehåller
nu kyriemelodierna, d. v. s. korens (församlingens) partier,
utskrivna. I förhandenvarande typiska missale-hanàskxüt däremot
föreligga prästens partier av sången. I stort sett förhåller det
sig därför så, att den svenska mässångens tradition redan här
föreligger utformad på 1530-ialet. Och det synes vara
otvivelaktigt, att det just är Laurentius Petri som är auktor till den
1 Jfr rubriken vid de båda första kyriekomplexen i Een liten
Song-book, 1553.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
