Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I
svenska traditionen i dessa avseenden. D. v. s. han är den
som verkställt urvalet ur det gamla missalcts och gradualets
melodier. Det missale, som han därvid följde, är
Upsala-;«w-salet. Härför kunde han använda den tryckta upplagan av år
1513 (det s. k. Missale Upsalense novum), som för övrigt helt
överensstämmer i dessa avseenden med den förut år 1483
tryckta upplagan (det s. k. Missale Upsale?ise vetus).
Det graduale däremot, som använts bör givetvis också vara
Upsalastiftets. Något tryckt sådant föreligger icke, så vida ej det
s. k. Graduale Sueticum kan komma ifråga. Men dels saknar denna
enligt I. Collijn troligen hos Arndes i Lübeck 1493 tryckta —
bok såväl titelblad som slutblad. Den var nämligen tyvärr tryckt
på pergament och därför »ein gefundenes Fressen» för fogdar,
kanslister och andra, som »slaktade» pergamentsvolymerna för
att använda bladen såsom omslag omkring sina räkenskaper och
dylikt. Dessa kyrkans böcker beslagtogos nämligen i
evangeliets namn på samma sätt som kyrkornas kalkar, patener, dukar
och mässkläder. Om emellertid detta s. k. »Graduale Sueticum»
är ett Västerås -graduale, som man på en del håll och på goda
grunder anser1, kan man ingenting veta om dess användning i
ärkestiftet, utom möjligen att mellan Västerås och Upsala under
äldre tider en viss ömsesidighet i kyrkopolitiskt och liturgiskt
avseende synes hava varit rådande. Ärkebiskopen hade
emellertid ingen jurisdiktion i kyrkliga frågor över de andra
biskoparna, utan dessa voro i sådana frågor autonoma var och en i
sitt stift. I de bevarade tryckta missalen, som finnas, nämligen
för Upsala stift (1483 och 1513), Strängnäs’ (1487) och Åbos
(1488), för att nu endast hålla oss till dessa tryckta upplagor,
föreligga påtagliga olikheter i fråga om ordning, rubriker och
dylikt med avseende på de inom stiften använda melodierna.
Dessa olikheter komma också delvis att fortfara under den
efterföljande utvecklingen.
I ovannämnda defekta graduale-hanAsknh från omkring 1535,
som säkerligen sammanhänger med Laurentius Petri’s namn,
förekomma på de bevarade bladen fem kyriekomplex med
Upsala-missalets ordning och melodibestånd, nämligen:
1 Jfr G. Lindberg, Die schioedischen Missalien des Mittelalters, Upsala
1923. Sid. 46—55.
ii—35525. Kyrkohist. Årsskrift 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
