- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
163

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I

Rörande den melodi till »Fader vår» som finnes utskriven
i Laurentius Petri’s föreliggande ?wmaA-handskrift på svenska
är att märka, att den ej förekommer i vare sig Upsala- eller
Strängnäs-missalet. Den läser på tuba c och rör sig
omväxlande med accentus moderatus och medius. Denna mässångs
humanistiska accextus-karaktär, som i det avseendet ej kan direkt
härledas ur något av de föreliggande missalena, har jag
utförligare behandlat i ett ännu ej utkommet arbete, betitlat
»Inledning till studiet av Svensk liturgihistoria».

Ar 1541 trycktes ånyo den svenska mässan såsom »Messan
på Swensko» och denna gång av Jörgen Richolff i samband
med bibeltrycket samt med en del av dess typer. Föregående
upplagor, som utgingo från Stockholmstryckeriet, kallades »Then
swenske messan». Jag bortser här från den förändrade
kyrkopolitiska situation, som inträtt med de gamla reformatorernas
åsidosättande, och likaledes från utvecklingen till »blandat»
gudstjänstspråk redan i 1537 års mässa, och konstaterar blott, att
missale-karaktären nu tydligare markerats genom en förnämare
typografisk utstyrsel såväl som därigenom, att Richolff hade
möjlighet att trycka notlinjer till det viktigaste mässpartiet, d. v. s.
till nattvardsliturgien. Men däremot förekomma ej linjesystem
för Gloria in excelsis, d. v. s. ej för graduale-partierna.
Motsvarande Graduale med tryckta rubriker och notlinjer kunde
nämligen ej tryckas förr än år 1553 och utkom då under titeln:
»Een liten songbook til at brukias i kyrkionne».

Medan Laurentius Petri’s första handskrivna missale från
slutet av 1530-talet, såsom vi sett, upptar åtminstone nio olika
kyriekomplex de tempore et de sanctis, varav det första med titeln:
In summis et semiduplicibus festis, givetvis inneslöt de båda kyrie,
som återfinnas i »Een liten songbook», är antalet i denna eller
i det lilla gradualet av 1553 inskränkt till fem stycken, varav
de båda första, nämligen In summis och In duplicibus, ha
gemensamt Gloria med Et in terra, Laudamus, Sanctus och Agnus.
För övrigt förhåller det sig likväl så — eftersom endast notlinjer
voro tryckta — att man i respektive olika stift kunde införa sin
egen speciella meloditradition, oberoende av de andras. Att
differenser i detta avseende föreligga och speciellt en skillnad
mellan Uppsverige och Götalandskapen, har jag kunnat konsta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free