Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I
Jag kan här ej närmare utveckla dessa saker mer än som
är nödvändigt för att förstå något av den liturgiska utvecklingen
och de liturgiska dokumentens sammanhang. Men säkert är,
att radikalt reformatoriska kretsar funnos, som krävde åtgärders
vidtagande, långt innan dessa voro officiellt erkända. Först 1529
blevo de erkända av magistraten i Stockholm, liksom de
tidigare blivit det i en del nord- och sydtyska städer, t. ex.
Lübeck, Rostock, Strassburg m. fi.1
For Sverige utmärkande är, att Gustav Vasa 1527 gick
samman med den radikala reformationen och då stödde sitt
regemente därpå. Tio år senare beklagar han detta och
avkopplar 1539/40 sina förra medarbetare till förmån för ett
autokratiskt furstekyrkligt regemente. Men även Gustav erkänner
Stockholms rätt att själv bestämma över sina religiösa
förhållanden. Den 10 maj 1529 beslöts »innanrådz» av magistraten
mot endast tre bisittares avstyrkanden, »at then svenska messan
skulle hallas, och skulle man doch likaväl icke läggia platt nidh
then latiniska messan». Och den 24 augusti 1530 beslöt rådet
och de >48 äldste»: »\\~ardt belefwadt af hele rådett att ingen
latinsk messa skulle hållass här i staden. Därföre alle präster
och munkar wore kallade på rådstufwan och dhem förbudett
att messa på annatt språk än swenska».2
FYamför allt detta sista beslut visar tydligt, att staden
betraktade sig såsom rätt överhet med ius reformandi. Den ansåg
sig hava jurisdiktion även i andliga frågor (ius episcopale).
Därmed är för Stockholms vidkommande biskopens rätt eller den
kanoniska rätten upphävd, åtminstone enligt rådets och de evan-
1 Om den kateketiska traditionen från devotio moderna och dess
betydelse — även för ett riktigt bedömande av den liturgiska utvecklingen,
se min följande studie i denna årgång av Den svenska katekestraditionens
hist. ursprung.
- Beslutet 1529 finnes bevarat i Stockholms stads tänkebok för detta år.
Denna är utgiven av Sällskapet St. Erik 1908—1915, och beslutet
återfinnes där sid. 230 f. Tänkeboken för 1530 förstördes vid branden 1753,
men i C. G. Tessins omfattande dagbok återfinnas en del före branden
verkställda excerpt, som utgivits av N. Östman i samma sällskaps årsbok
för 1931. Beslutet 1530 återgives där sid. 194 f.
Jfr N. Östmans artikel Ett bortglömt 400-årsminne i Aftonbladet för
den 25 oktober 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
