- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
174

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 2

2 188 NAT. FRANSÉN

måltiden och kravet på att gudstjänsten alltigenom skall hållas
på modersmålet, »på begripligt språk», äro dessa borgerliga
mässor således mycket konservativa i fråga om gudstjänstens
ordning. Denna hämtas direkt från den gamla mässan. Och
den latinska mässans sångmelodier överflyttades utan vidare
till modersmålets ord. Det var för dem också i allmänhet
självklart (om man bortser från Zwingli och möjligen Karlstadt), att
sången var god såsom sång och att melodierna såsom sådana
ingalunda voro »obibliska» eller förkastliga, utan tvärtom. Men
enligt deras mening omnämnas i bibeln flera arter av sång, och
där sätter den redan förut vanliga »kyrkovisan» in och de
evangeliska sångböckerna (»Swenska wijsor och Songer», säkerligen
liksom Slüters sångbok tryckt redan på 1520-talet).

Detta angående det första evangeliska mässfirandet i
Stockholm och Olaus Petri’s mässa 1531.

Denna tradition upptogs och utfördes vidare av Laurentius
Petri, men med en något annan inställning än hos Olaus.

De båda ovannämnda liturgiska handskrifterna visa, att
Laurentius Petri’s linje ifråga om den sång, som användes inom
den svenska kyrkan — normativ under en lång tid framåt —
i själva verket varit officiell där ända till våra dagar, om också
med en del modifikationer ifråga om utförandet o. dyl. — allt efter
de olika tidsperiodernas musikuppfattningar. Denna grundstomme
av mässmusik och denna principiella inställning har alltså i
fortsättningen varit gällande under 1500-talet och följande
århundraden.

Laurentius Petri har m. a. o. en enhetlig och konsekvent
uppfattning redan från början, som han sedan alltjämt fasthåller
vid och som blir den svenska kyrkans officiella praxis.
Mässmusiken var »gregoriansk» och upptecknades med gregorianska
koralnoter.

Jämte de mässpartier på svenska, som återfinnas i
ovanstående handskrifter, förekommo emellertid tidigt — allt ifrån
1537 åtminstone — latinska mässånger i större eller mindre
omfattning allt efter lägenhet. I denna fråga gör sig Laurentius
Petri’s melanchthonska ståndpunkt mer och mer gällande. Detta
framgår bl. a. av beskrivningen av mässan i inledningen (Notulae)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free