Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Undersökningar
- Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling
- 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING
1 99
till De officiis: »Mässans ordning framgår ju av ’det svenska
mis-salet’. Men däri behandlas icke närmare de latinska sångerna»
Sålunda kunde latinska sånger, sekvenser, tractus, hymner och
annat förekomma, hämtade ur de gamla ordinarie böckerna.
Men dels var det svårt att få trycka böcker för kyrkan,
dels funnos ej nottyper i de svenska tryckerierna före 1586.
I missalen, d. v. s. »Messan på Swensko», 1541, 1548 o. s. v.
och i gradualet 1553 (»Een liten Songbok til at användas i
kyrkionne») funnos nu notlinjer för de svenska partierna för
respektive prästen och kören. Endast en latinsk sång finnes
företrädd nämligen responsoriet Discubuit Ihesus ann discipulis
suis etc.
*
I dessa sammanhang synes det vara lämpligt att kasta en
blick på det tryckta källmaterialet särskilt med hänsyn till
not-trycket.
Boktryckarkonsten spreds och förbättrades med en enastående
hastighet och det dröjde ej heller länge, förrän man löst problemet
att även trycka noter. Det första egentliga nottrycket, alltså med
både linjer och noter tryckta, är från år 1476. Då tryckte Ulrich
Hahn i Rom ett Missale med svarta noter på fyra röda linjer. Den
första tiden trycktes endast koralnoter, och vid tryckförfarandet var
man tvungen att trycka samma sida två gånger, först nottecknen
och sedan notlinjerna, eller tvärt om. Detta ställde stora fordringar
på boktryckarens skicklighet och ställde sig mycket dvrt, varför man
vanligen tryckte endast notlinjerna och lät skriva in nottecknen för
hand.
Andra tidiga nottryck äro Missale Herbipolensi, Wiirtzburg,
Georg Reyser 1481; Missale Dominicanum, Venedig, Octavianus
Scotus 14S2; Missale Romanum, Rom, S. Plannck 1482 ; Obsequiale,
Augsburg, Erhard Ratdolt 1487.
För musikteoretiska verk visade det sig enklare att låta skära
ut notsatserna i en stock liksom till ett vanligt träsnitt. Detta
system användes tidigast av Ugoni de Rugeris i Burtius Musices
opus-culum, Bologna 1487, samt av J. Prüss i Reutlingers Flores
musices, Strassburg 1488.
Nästa steg framåt var, att man började använda metalltyper.
Äran av detta tillkommer Ottaviano Petrucci i Venedig, som 1501 i
’ Se Nät. Fransén, Sveriges första evangeliska gudstjänstordning,
De officiis. Stockholm 1927, sid. 38—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0189.html
