Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING 1 99
Ärkebiskop Laurentius Petri d. y:s brorson, och biskop
Paulinus Gothus’ äldre broder, Petrus Pauli (eller Paulinus)1,
kyrkoherde vid Storkyrkan i Stockholm, sökte i skrift och tal
vinna gehör för Laurentius Petri’s tradition. Hans segrande
huvudanklagare och bittraste motståndare var Erik Scepperus,
densamme som sedan själv intog Pauli’s kyrkoherdebeställning
i Stockholm. Pauli’s trohet mot den svenska traditionen och
Liturgien ledde nämligen till hans skymfliga avsättning från
prästämbetet.2
För att förstå skillnaden mellan bröderna Olaus och
Laurentius Petri’s ståndpunkter bör man erinra sig, att det
föreligger en tidsskillnad på ungefär tio år mellan Olovs och hans
yngre broder Lars’ tysklandsstudier. Att nämligen Laurentius
Petri studerat i Tyskland (Vittenberg) i slutet av 1520-talet,
torde få anses såsom säkert efter Herman Lundströms och
Gottfrid Carlssons undersökningar.3 Olaus’ studier infalla före
1520, innan ännu några brytningar förstört gemenskapen mellan
de olika riktningarna inom reformationen, nämligen:
1. Den riktning, som direkt sammanhängde med 1400-talets
brödrafromhet bland de »stilla i landet» och samma århundrades
breda socialrevolutionära rörelser. Denna riktning hyllade den
religiösa församlingsautonomiens princip, eller vad vi skulle kunna
kalla »folkkyrkans tanke».
2. Därmed besläktad är »borgarkyrkan» med magistraten
eller (den stora) rådstugan såsom »kyrkoregemente» som
framväxte i de mäktiga och kulturellt rörliga handelsstäderna.
3. Den furstekyrkliga linjen, sådan den segrade i
Kur-sachsen (Vittenberg), egentligen redan 1523 med Karlstadts för-
1 Han har bl. a. skrivit: Confessio liturgica, item contra eos qui
statu-unt se non posse salva sua conscientia Liturgiæ formam obset~vare (mskr.
i Riksarkivet. Jfr den ovan citerade titeln på Laur. Petri Responsio, 1577)
och Vera et -perspicua informatio de Missa suecica etc. Eller een rätt och
klar underwijsningh om thrn Sivetiska Messo som . . . i bruuk uptaghin
ähr etc.
a Handl. ang\ Uppsala möte i Svenska riksdagsakter, 3: 1. s. 59—60.
3 Kyrkohist. årsskrift 1915, sid. 42 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
