Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Den svenska katekestraditionens historiska ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NAT. FRANSEN
sans är katekesernas och katekesutläggningarnas århundrade
framför andra, framgår bl. a. därav, att de lågtyska
formuleringar och ordasätt, som då blevo gängse i fråga om
»lillkatekesens s textord eller i den sedermera s. k. catechismus canonicus
och som fastställdes i brödernas »barnaläror», »lekmannabiblar»,
katekeser och uppbyggelselitteratur under 1500-talets första eller
kanske företrädesvis dess andra årtionde, icke hava kunnat
undanträngas ens av de lutherska formuleringarna.
Den lutherska katekesen eller Enchiridion 1529 bygger på
eller är själv ett led i »lekmannabiblarnas» katekestradition.
Luthers betydelse är framför allt den, att han där givit denna
tradition en högtysk översättning. De avvikelser från
lekmannabiblarnas lågtyska ordasätt, som hos honom föreligga, hava ej
kunnat uttränga de äldre formuleringarna, vilka redan voro
fastslagna och utgjorde ett commune bonum i folkundervisningen.
Dessa hava nämligen i stor utsträckning orubbade levat kvar
genom århundradena.
Och detta gäller icke blott för Tysklands eget vidkommade,
utan även för de länder och språkområden, som levat i
samband med Tyskland och därifrån mottagit kulturella intryck och
litterära impulser. Det har nämligen länge stått klart för mig.
att det är den lågtyska, förlutherska kulturkretsen i södra
Öster-sjöbäckenet, genomsyrad av devotio moderna’s tankar och
folkupplysning, som vi i första hand hava att hålla oss till och
icke till den högtyska, om vi vilja finna de verkliga
sammanhangen och källorna i fråga om den första svenska
reformationen under 1500-talet. För språkmännen har lågtyskans
betydelse för senmedeltidens och reformationstidens svenska språk
mer och mer klarnat. Men det förhållandet och innebörden
därav, att vi också inom detta språkområde hava att söka
originalen och källorna till vår första reformationslitteratur, har ej
ännu blivit framhållet.
Just inom lågtyskans språk- och kulturområde är det
emellertid, vi hava att söka för att återfinna källorna till vår egen
första sångboks- och uppbyggelselitteratur och därmed också
till vår svenska katekes- och psalmbokstradition.’ Ett exempel,
* För det lettiska språkområdets vidkommande har dr. J. StraubeRG
från Riga uppvisat samma förhållande. Vid sina resor till utländska bib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
