Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Den svenska katekestraditionens historiska ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA KATEKESTRADITIONENS HISTORISKA URSPRUNG
2 11
som genast faller i ögonen, är, att »En skön och nyttig
undervisning» etc., Stockholm 1526, ingenting annat är än en så
gott som ordagrann översättning av den lågtyska, Sliiterska
»Eyne schone und ser nutte Christlike underwysynge», 1525.
Men detta gäller också om den äldre svenska litteraturen i
allmänhet. Därigenom att den politiskt och socialt reaktionäre
Luther blev den av furstarna auktoriserade representanten för
den påbjudna och exklusiva överhetsreligionen, med dess
våldsamma undertryckande av alla folkliga och församlingsautonoma
riktningar — sådana dessa hade sitt ursprung i
fjortonhundratalets strävanden och devotio moderna’s till självstyrelse och
ömsesidighet uppfostrande verksamhet — uppkom den nya tidens
»grosse Täuschung», som ville återföra så gott som hela
reformationen på Luthers namn, med åsidosättande av de verkliga
förhållandena.
Den under århundraden inarbetade ordalydelsen i
catechis-mus canonicus härstammar emellertid icke från Luthers katekes
eller Enchiridion 1529, utan otvivelaktigt från devotio
moderna^, alltså från ordalydelserna i de äldre
brödrasammanslut-ningarnas "barnalära» och närmast från de mycket utbredda
»lekmannabiblarna» (Layen-Bibel), sådana dessa föreligga
fixerade i det lågtyska språkområdet omkring år 1525. Luthers
katekeser — den stora och den lilla så väl som hans
Betbüch-lein — förutsätta själva dessa och bygga därpå eller äro en
utformning med vissa individuella olikheter och i högtysk
översättning av den folkliga religiösa litteraturkretsens formuleringar
och ordasätt. Men den omständigheten, att Luthers katekeser i
en del länder blevo officiellt fastställda såsom symboliska böcker
(t. ex. i Sverige genom regeringsformen av år 1634), har lik-
liotek i och för katalogiseringen av det lettiska bokbeståndet har han
särskilt haft sin uppmärksamhet inriktad på katekeserna, deras äldre upplagor
och deras texttradition. Därvid har han också gjort utflykter till andra
språkområden, särskilt det svenska, vilket ju under 1600- och 1700-talen
hade en officiell betydelse även i Lettland. Vid hans besök i Stockholm
för någon tid sedan hade jag förmånen att personligen få kommunicera
med honom och att få min egen mångåriga uppfattning i dess frågor
ytterligare bestyrkt genom hans ingående och grundliga forskningar och
resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
