Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
CARI.-ALLAN MOBERG
Hæffner i 1820—21 års koralbok utmönstrat sådana så när som
på 81 av sammanlagt 296, så betyder detta blott, att Vogler
föll undan för en svensk tradition, som Hæffner ej ansåg sig
böra följa, eftersom den stred mot hans uppfattning. Huru föga
Vogler tyckte att tre-takten var förenlig med koralstil, har han
med all tydlighet själv sagt ifrån.2 Om orsakerna till den för
äldre svensk koraltradition egenartade trippeltakten skola vi senare
i andra sammanhang få tillfälle att ytterligare tala. E. Burgers
gissning på en inverkan från den populära polska dansen är
väl ej alldeles ogrundad,3 men sannolikheten talar för, att främst
agogiska företeelser spelat in. Därpå tyda Voglers ord om
takten i N:r 16 (av hans Koralboks-förslag), »Tripeltact är visst
icke det alvarsame tempo, som Choralen egenteligen tilhör, men,
då församlingen är van at niarquera tripeltact i sången . . .», så
har han böjt sig härför.4
Visserligen säger sig Hæffner (på äkta romantiskt vis) ha
utgått »från den grundsattsen att återföra de genom bruket och
vanan förändrade melodier till sin ursprungliga renhet, så som
de af författarne blifvit componerade», men härtill saknade han
varje möjlighet, då de äldsta avfattningarna från 1500-talet ännu
ej förelågo i tryckta upplagor. I samma ögonblick detta skedde,
var emellertid också domen över de utjämnade avfattningarna
fälld och Hæffners verk kom genast i en annan dager. Därom
längre fram. — Sannolikt har Hæffner ej haft tillgång till äldre
svenska avfattningar än från slutet av 1600-talet,3 vartill kom
’ nämligen: 60, 61, 102, 170, 298, 383, 424 och 492.
2 Organist-Schola I, s. 9 ^»puncterade Dansrörelse ... illa passande til
Kyrkans helgd.» , s. 11 »de barnslige små Dans-noternes otilbörlighet. ..»’.,
Org. Schola II, s. 6.
3 E. Burger, Deutsche Kirchenmelodien in Schweden, Kyrkohist.
Arsskr. 1932, s. 124, 246, 260.
4 Org.-Scholans Andra del, s. 6.
5 Av H:s svar pä en kritik av hans Några anmärkningar i anledning
af den Nya Handbokens utgifvande (Elegant-Tidningen 1810, n:r 4), införd
i Elegant-Tidn. n:r 20, framgår, att han känt någon källa till Olaus Petri
mässa, vari införts handskrivna noter. Då han lägger rätt stor vikt vid att
framhålla de äldre källor han brukat, torde hans tystnad ifråga om gamla
protestantiska koralsamlingar betyda, att han inga sådana haft. — I sina
»Bidrag till det historiska af Psalm-Melodierna i 1695 års svenska Psalmbok»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
