Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ABBÉ VOGLER TILL JOHN MORÉN
2 2 1
Denna vaknande romantiska känsla för det ovanliga, främmande,
förmäldes hos de flesta av hans samtida med rationalismens
effekt-lära; själv säger han: »för Högheten . . . och hemligheten,
och i allmänhet för det heligaste af Religionskänslans innersta
djup är deras (durs och molls) stämma för späd ...» Tydligare
beroende av äldre tänkesätt är N. Möller, som om de moderna
tonarterna visserligen utvecklat en hel liten romantisk
ethos-lära’ men beträffande kyrkotonerna nöjer sig med att
konstatera deras »oförlikneliga Simplicitet». En vacklande ställning
intar Abr. Mankell. I »Harmonia»2 liknar han de i kyrkotoner
skrivna koralerna vid gamla gotiska kyrkor, som inge vördnad,
i Svenska Psalmboken etc.,3 1865, rasar han mot de ’onaturliga
grekiska harmonierna, som ej ha med koralens oskuldsfulla sanna
väsen att skaffa’. I samband med det allt starkare intresset
för äldre kyrkomusik i de stora kulturländerna blev eljest
erkännandet av kyrkotonernas berättigande en självklar sak.
Den Dillnerska metoden att utbreda kunskap om
koralmelodierna med tillhjälp av sifferskrift (och Psalmodikon) och
därigenom också underlätta den fyrstämmiga menighetssången
’ Kort undervisning i Kyrkosång, Lund 1839: Tonarternas karakter:
a-moll (god, ren, ädel och from qwinlig karakter), F-dur (duglighet och
mannakraft, foglighet, mildhet och lugn), d-moll (svårmodighet, en
passionerad sinnesstämning och ett knarrigt lynne på grund af lidna oförrätter),
B-dur (ädel qvinlighet, christlig kärlek, hopp och längtan efter en bättre
verld), g-moll (folkvisornas tonart, som än i dag genom sin oförklarliga
enkelhet framlockar tårar vid åtanken på förfädernas lefnadssätt och seder
och husliga sällhet).
2 Anteckningar till befrämjande af en allmännare bildning i
Musikaliske Ämnen. Sthlm 1833, s. 187. — Även Mankell indelar efter
rationalistisk effektläras mönster koraler i olika uttrycksgrupper. I Koralbok för
folkskolor eller Det förenklade Psalmodikon, Sthlm 1844, indelas
koralmelodierna i 5 grupper efter deras olika karaktär, av vilken indelning även den
omusikaliske kan inhämta, huruvida melodin uttrycker detsamma som
psalmbokens text! (I: »mel:er af fröjdfull, jubilerande karakter», II: »... af glad
k.», III: »...af lugn k., hwilka hwarken uttrycka glädje el. sorg», IV:
»...af wemodsfull k.», V: »...hwilka uttrycka djup klagan».) Jfr också
Frågor i organistexamen i musikkonservatoriet, 1826, som jag publicerat i
Sv. Tidskr. f. Mkf. XV (1933), s. 174.
3 Svenska Psalmboken förenad med dess koraler jemte andra
melodiska religiösa sångstycken... Jfr också Mankell: Musikens historia, I,
s. 143. Örebro 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
