Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 CARL-AI.LAN MOBERG
vann en snabb efterföljd över hela vårt land1 och även utanför
dess gränser, i Norge, Danmark, Finland och
Östersjöprovinserna.2 Psalmodikonsångerna spredos i flera upplagor och nådde
i omarbetad form upp tnot århundradets slut. Även idén att
med sifferskrift lära enkla människor sjunga vann efterföljd,
ehuru den tidigt förbands med den vid mitten av 1800-talet
framträngande franska, s. k. Chevémetoden.3
Också Abr. Mankell (1802—68) tillhör företrädarna för en
flerstämmig menighetssång4 och klandrar Hæffner för, att han
(ehuru det ostridigt var hans mening, att koralerna skulle sjungas)
ofta behandlat mellanstämmorna utan tanke pä deras text. Huru
Mankell i sin omsorg om att göra den musikaliska konsten så
lättillgänglig som möjligt för folket i tilltagande grad drives till
en sjuklig ensidighet, som också riktar sig mot Hæffner, har
jag visat i Kyrkomusikens historia.5 För att ej här behöva
upprepa vad där redan sagts, vilja vi i stället fästa oss vid
hans roll som den tidigaste målmedvetne företrädaren for a
cap-pella-sång och rytmisk koral. För sin på 1830-talet verksamma
»Sångförening för kyrkomusik samlade Mankell ett stort antal
flerstämmiga vokalverk från renässansen, vilka sedermera inflöto
1 Utan anspråk på fullständighet må nämnas, att 2:a uppl. av
Melo-dierne till Svenska Kyrkans psalmer noterade med ziffror utkom i Örebro
1840. Under namnet Psalmodikon utkommo i fortsättningen såväl
diskant-stämman ensamt (Örebro 1851, 60, 63, 65, Sthlm 1874, Örebro 1875 etc.)
som de enskilda stämböckerna på 1830—40-talen, också sammanförda i en
volym »Fyrstämmigt Psalmodikon el. Alla Psalmers melodier i Siffror
fyr-stämmigt tecknade» (Gävle 1848). I enlighet med den av Musikal. Akad.
utarbetade Minimitabellen utgavs »Psalmodikon .. . jemte Svenska Messan»,
Söderhamn 1854.
2 Psalmodikon-instrument finnas i mest varje provinsmuseum i
Norden. Jfr Norlind, Lex.
3 Dillners sifferskrift gick liksom Chevés’ tillbaka på J.-J. Rousseaus
försök att ersätta notskriften med siffror; Chevé upptog närmast sin lärare
Galins metod, som han utbildade och sökte införa bl. a. i Sverige genom
ett personligt besök i Stockholm på 1850-talet. — Jfr J. Malling: Den
Chevéska sångmetoden (Folkskolans siffersångbok), Örebro 1878, ibid. 1879.
4 Jfr Kyrkomusikens historia, s. 466. Efter det där citerade yttrandet
av Mankell fortsätter denne: »Koralsättare hade derföre, vida mera än
hittills egt rum, bort göra afseende på församlingen och dess säng, men icke
endast tänka på organisterne.»
5 a. a., s. 466.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
