Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 CARI.-ALLAN MOBERG
historia, vågat infoga en hel del koraler i rytmisk »urform»,
hämtade ur Layritz’, v. Tuchers och Winterfelds arbeten.1
Till den Dillnerska kretsen hörde också den underlige A. Fr.
Alard, som eftersträvade fyrstämmig menighetssång och
använde sig av siflerskrift i sina arbeten.2 Han blev en av de
tidigaste företrädarna för den ödesdigra rörelse, som ledde den
flerstämmiga kyrkliga sången in på manskörens trånga fält.
Andra som fortsatte på denna väg äroj. P. Cronhamn och J. A.
Josephson.’ Förklaringen härtill är mycket enkel. Man insåg,
att förutsättningarna för den kyrkliga körsångens
upprätthållande (särskilt på landet) huvudsakligen låg i folkskollärarnes
händer och ett regeringsbeslut 1845 stadgade, att sådan musik
skulle övas i landets samtliga seminarier; för dessas elever, som
i regel passerat målbrottet, måste alltså de fyrstämmiga
kyrkosångerna omarbetas. Medelst tre-stämmiga sättningar med
neutral överstämma sökte man också leda läroverkens sång in på
samma linje.4
A andra sidan fullföljdes den pietistiska strömning, för vilken
Dillner och Cronhamn ävenledes äro företrädare, av en rad
utgivare5 och utmynnade i den flod av anglikansk, för svenskt
kynne främmande, melodik, som vid 1870—80-talet
översvämmade landet. Denna har satt sitt outplånliga märke på de
frireligiösa sångsamlingarna till våra dagar. Det karakteristiska
och för vårt sammanhang viktiga är emellertid, att nästan
samtliga dylika samlingar, om de överhuvud äro flerstämmigt skrivna,
äro avsedda for blandad kör, väl sannolikt därför, att de i första
hand avsetts till en församling av vuxna män och kvinnor och
ej med tanke på skolförhållanden. I varje fall ha de frikyrk-
’ Ett citat ur efterskriften har refererats i Kyrkomusikens historia,
s. 468.
2 Fyrstämmig Choral, för Mansröster etc., Sthlm 1864. — Jfr också
följande egendomliga skrifter: Illustrerad Beskrifning öfver Portativ
sång-tafla med Skolorgelbord till alla folkens väl m. m. och Skol-, kyrko-,
missions- och Fältsånger med 10 normer för Compositörer och Arrangörer,
vars io:e punkt tydligt vittnar om förf:s själssjukdom.
3 Jfr Kyrkomusikens historia, s. 466 f.
4 L. Aug. Lundh, Trestämmig choralbok till begagnande vid
seminarier, elementarläroverk och folkskolor, Sthlm 1866.
5 Kyrkomusikens historia, ss. 469 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
