Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
CARI.-ALLAN MOBERG
sig och i vilket syfte vederbörande avskrivare upptecknat
densamma. Till att börja med måste vi ha i minne, att
mensuralnote-ringen utbildats för att återge först och främst flerstämmiga
kompositioner, ej enstämmiga, vilka sedan gammalt hade koralnoterna
till sitt förfogande, där det rytmiska elementet kom till
uttryck-genom själva texten; i metriskt bundna, profana visor härskade
i regel en dansartad rytmik, som var bestämmande för den
musikaliska fraseringen.1 På tyskt språkområde synes diktens
accentregler ha varit avgörande. När vi därför påträffa
enstämmiga melodier, som upptecknats mensuralt, framför allt i tyska
källor från en så sen epok som reformationstiden, är detta ofta
liktydigt med att de hämtats ur flerstämmiga sammanhang. Som
bekant användes kyrkliga eller folkliga visor långt fore
reformationen i stor utsträckning som motiviskt material i flerstämmiga
verk. Endast i den mån konstmusiken haft behov av dylika
folkliga melodier, blevo de upptecknade och undergingo därvid
de förändringar som komponisten fann för gott att företaga vid
sin musikaliska behandling.
En mensural uppteckning av en melodi måste alltså i
första hand undersökas med hänsyn till sitt eventuella, ideella
samband med ett flerstämmigt verk, vare sig detta kan tänkas ha
utgjort ett instrumentalt ackompanjemang eller en vokal
bearbetning av ifrågavarande melodi. Vi veta, att en hel mängd
solosånger under 1500-talet uppträda som en korsats, där endast en
stämma sjungits och de övriga utförts t. ex. på luta el. dyl.
Icke få vokala verk torde (åtminstone i vissa fall) ha utförts
helt och hållet instrumentalt, på luta, orgel, klavikord el. dyl.2
1 Trovär- o. trubadur-visorna, som äro upptecknade i såväl koral- som
tidig mensuralnotering, tyda visserligen på, att även korala uppteckningar
kunna läsas mensuralt, men detta gäller denna romanska poesi och ej
t. ex. minnesången och sannolikt blott en begränsad epok, då
mensural-noteringen ej var praktiskt utbildad. Beck-Aubry’s schablonmässiga lära,
som vill omfatta alla medeltidens enstämmiga melodier (till metriska texter
måste numera tillbakavisas som ohållbar och till sina konsekvenser orimlig.
— Utan hänsyn till nyare forskning fasthåller Heinr. Rietsch (Prag) i Zschr.
f. Mkw. VI (1923), i ff., vid den stränga mensuraltvdningen.
= Så är det tyska odet i körmässig skrivning i själva verket en visa
med lutackompanjemang, fröttolan m. fl. ha i allmänhet utförts likartat, den
äldre motetten ägde instrumentala stödjestämmor. Understundom utfördes
motetter helt instrumentalt som taffelmusik etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
