Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
EM. ’ LINDERHOLM
gamla kära men oändamålsenliga ordningar, som man väl pryder
upp med nya namn, men i sak rubbar så litet som möjligt. Så har
beklagligtvis till en stor del skett med kommittéförslaget till teologie
kandidatexamen, som, för så vitt vi kunna se, är helt enkelt en
ganska mekanisk sammanslagning av den teoretisk-teologiska och
praktiskt teologiska examen i Lund, alldeles sådana som de stå och
befinna sig, med dessa båda examinas ämnesfördelning i de båda
avdelningarna.
Den av kommittén (sid. 67) framhållna historiska utvecklingen
av dimensionsexamen och teoretisk-teologisk examen synes oss icke
blott till fullo rättfärdiga utan med nödvändighet kräva kommitténs
synnerligen förtjänstfulla förslag att den nya teologie kandidatexamen
icke, såsom nu är fallet, bör bli uteslutande en lärdomsexamen utan
med avseende på kunskapsfordringarna i teoretiskt hänseende svara
emot dimissionsexamen och de övriga fakulteternas kandidatexamina.
Men då kommittén lägger till de praktiska övningarna och så
sammanslår de teoretiska och praktiska examina, då bryter den avgjort
med den historiska utvecklingen i en punkt, där den icke blott bort
uppmärksammas och vidhållas, utan, vad examensordningen i Lund
angår, än konsekventare genomföras. Vi syfta här på det faktum,
att man både i Lund och — mera konsekvent — i Uppsala, där
dimissionsexamen omfattar alla de teologiska disciplinerna, alltsedan
1831 hållit i sär de teoretiska och praktiska examina. Denna
princip har kommittén, som det vill synas, utan tillräcklig anledning
kastat över bord, men hur kommittén inför den allom tydliga
särskillnad mellan de teoretiska och praktiska examina, som länge
upprätthållits, kan mena sig (sid. 68) äga stöd härför i den historiska
traditionen inom fäderneslandet, det förstå vi icke. Då kommittén
icke kunde frigöra sig ifrån examensordningen i Lund, så hade det
otvivelaktigt varit lyckligare och med den historiska utvecklingen
mera överensstämmande, om kommittén, såsom biskop Billing m. fi.
sedan förordat, stadgat den med teoretisk-teologisk examen i Lund
sammanfallande teoretiska »avdelningen» såsom teologie
kandidatexamen. Detta kunde man icke, emedan man icke ville skilja den
praktiska teologien från den praktiska examen, men likväl ville ha
med ämnet i teologie kandidatexamen. Då fanns det ingen annan
utväg än att helt enkelt slå ihop dessa båda examina under ett namn
och för övrigt bevara åt deras gamla karaktär. Om vi ej alltför
mycket misstaga oss, torde det sålunda vara den praktiska teologiens
plats i Lund, som egentligen föranlett den praktisk-teologiska
examens inskjutande i teologie kandidatexamen och ingalunda den
historiska utvecklingens konsekvenser.
Ar då riktigheten av nämnda ämnes plats i Lund höjd över
allt tvivel? Knappast, åtminstone om man skall döma efter
kommitténs skäl för dess »överflyttning» — redan i detta ord ligger ju
ett erkännande av att ämnet i fråga rätteligen hör hemma annor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
