Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28i
Vi betona slutligen, att kommitténs kandidatexamen kommer i
den mest avgjorda strid icke blott med filosofie utan även med juris
och medicine kandidatexamina. Ingendera av dessa känna till någon
praktisk avdelning av den sort kommittén konstruerat eller med dess
ändamål. Juris kandidaternas praktiska utbildning för domareämbetet
kommer först efter kandidatexamen och är icke förlagd till
universitetet. De experimentella övningar, som ingå i studierna för
medicine kandidatexamen, avse ingalunda, såsom anförts i det större
akademiska konsistoriet i Uppsala, den egentliga praktiska
läkareutbildningen utan den vetenskapliga utbildningen. De höra till
metoden för de teoretiska studierna i de ämnen, där de förekomma,
och skulle snarare kunna jämföras med den filosofiska och teologiska
fakultetens seminarieövningar än med kommitténs praktiska avdelning.
Det finnes sålunda icke i våra övriga akademiska kandidatexamina
något rimligt stöd för att i det akademiska examensväsendet införa
en teologie kandidatexamen av kommitténs sort, och därför yrka vi
även från denna synpunkt, att den nya teologie kandidatexamen blir
rent teoretisk liksom alla övriga kandidatexamina.
Men de nya teologiska examina kunna naturligtvis icke ordnas
på ett tillfredsställande sätt varken genom en mekanisk efterapning
av utländska teologiska eller våra filosofiska och övriga icke
teologiska fakulteters examina, utan man måste tydligtvis utgå även från
rent principiella synpunkter. Men göra vi det, så synes det först av
allt vara klart som dagen, att teoretiska och praktiska examina böra
hållas isär och icke röras ihop. Sker det senare, varder det båda
till förfång. Detta må väl anses gälla varje akademisk examen och
därför, om ej särdeles starka skäl tala däremot, även den nya
teologie kandidatexamen. Ja, det bör gälla den i ännu högre grad,
ty man bör åtminstone räkna med den möjligheten, att en teologie
kandidatexamen med en praktisk examen såsom avslutning och krona
mycket lättare, än om den vore rent teoretisk och självständig, kan
förvandlas till ett slags specifik prästexamen, där en skev »praktisk»
synpunkt anlades i de rent teoretiska studierna och undervisningen.
Studierna kunde, mer än hälsosamt vore, komma att bedrivas alltför
mycket från den omedelbara praktiska nyttans synpunkt. Men
sådana studier bli sällan grundliga utan grunda. Man torde nödgas
giva professor H. Hjärne rätt i hans vid filosofiska fakultetens i
Uppsala prövning av förslaget gjorda inlägg. »Först och främst»,
yttrar professor H., »kan det icke betraktas såsom ett framsteg, att
de praktiska proven av kommittén så nära sammanbindas med de
vetenskapliga examina. Det vore dock bäst, om de fortfarande
liksom hittills hölles alldeles skilda från de teoretiska proven, som
endast i form av fullt självständiga examina kunna bevara sin
vetenskapliga karaktär.»
Även synes det oss vara principiellt oriktigt att i det teologiska
examensväsendets system insätta en lägre examen med så speciellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
