Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
EM. ’ LINDERHOLM
ner, ehuru de därtill sedan måste genomgå en provårskurs på ytter
ligare två terminer. Nu invändes, att enligt kommitténs förslag ett
visst betyg i kandidatexamens teoretiska avdelning medför
kompetens även till lektorat. Visserligen, men det är, såsom påpekats
i flera domkapitel, oegentligt att grunda sådan kompetens på en
ofullständig examen, i synnerhet i detta fall, där examen avser en
grundläggande teologisk bildning i fakultetens alla discipliner. En
teologie lektor bör väl ock såsom ofta nog domkapitelsledamot,
såsom examinator i kommitténs pastoralprov och såsom berättigad att
utan prästexamen ingå i prästämbetet hava även praktisk teologi i
sin teologiska examen och detta så mycket mer som kunskaper i
detta ämne enligt kommitténs förslag krävas av en teologie licentiat,
som söker samma befattning.
Det absolut förkastliga i kommitténs sammanslagning av den
teoretiska och praktiska examen framträder ännu klarare, om vi
granska dess kandidatexamens lämplighet såsom preliminärprov för
teologie licentiatexamen och eventuellt andra högre prov. — Det
kan för det första icke vara principiellt riktigt att fordra
godkända praktiska prov såsom kompetens för avläggande av en högre
rent teoretisk examen. Man är så van vid en dylik röra på det
teologiska området, att man icke tyckes märka det bakvända i en
sådan anordning. Men vad skulle man säga, om det av filosofie
kandidater krävdes genomgående provårskurs för att få avlägga
licentiatexamen: — För det andra följer av kommitténs förslag, att alla icke
filosofie licentiater måste före teologie licentiatexamen avlägga
fullständig teologie kandidatexamen och sålunda ägna hela två
terminer åt kommitténs praktiska avdelning för att det oaktat nödgas
genomgå även en två terminers provårskurs, i fall de, såsom ofta
är fallet, bliva lärare. Och här är det omöjligt att komma undan
med att avlägga blott den teoretiska »avdelningen». Efter
licentiatexamen borde den praktiska examen i vaije fall få avläggas på en
termin. Det vore strax en termins tidsvinst. För det tredje
kommer de teoretiska studiernas avbrytande under ett helt år att oavsett
tillägget av den ettåriga provårskursen för en del medföra en för
alla gemensam ganska väsentlig förlängning av studietiden. De
teoretiska studierna avbrytas icke ostraffat under ett helt år. Det kräver
icke ringa tid blott för att uppnå den ståndpunkt, man en gång
intog i ett ämne.
Det finnes ännu en synpunkt, som kräver, att den nya teologie
kandidatexamen göres rent teoretisk. Det kan ju nämligen, såsom
professor Hjärne erinrat vid filosofiska fakultetens i Uppsala
behandling av ärendet, tänkas, att teologie kandidatexamen kan följas av
högre studier inom den filosofiska fakulteten. Professor Hjärne
yttrar härom: »Den teoretiska avdelningen borde ensam för sig vara
tillräcklig såsom teologie kandidatexamen. Denna examen kunde då
avläggas även av sådana studerande, som icke ämna ägna sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
