Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T TEOLOGISKA EXAMENSVÄSENDET
289
ett av följande: nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, dogmatik
och praktisk teologi med kyrkorätt; eller 2) i samtliga examensämnen
inom fakulteten, men med särskilda kunskapsfordringar, i likhet med
vad nyss nämnts, i minst tre ämnen, däribland minst ett av de i
mom. 1) uppräknade fyra ämnen.»
Med avseende på dessa båda former för den nya
licentiatexamen yttrar kanslern, vilken, såsom vi redan antytt, underkastat
kommitténs förslag till denna examen en genomgripande och i högsta
måtto förtjänstfull revision, bl. a. följande:
»Mot den första av kommitterade föreslagna formen för denna
examen synas mig några befogade anmärkningar icke kunna göras.
Den motsvarar på det närmaste formen för filosofie licentiatèxamen,
vilken redan hunnit bliva väl prövad samt befunnits god och
ändamålsenlig. Den andra av kommitterade ifrågasatta formen för
teologie licentiatexamen torde däremot vara föga lämplig. Det får väl
anses omöjligt eller åtminstone högst osannolikt, att en studerande
skall inom rimlig tid kunna förvärva sig vad man numera vill
erkänna såsom licentiatkunskaper i ända till åtta ämnen.
Kommitterade själva hava givit uttryck åt denna uppfattning, då de yrkat
särskilda kunskapsfordringar i blott tre ämnen. Men vid sådant
förhållande är denna andra form av teologie licentiatexamen snarare
att anse såsom en över behörigt mått stegrad teologie
kandidatexamen eller en kombinerad teologie kandidat- och licentiatexamen samt
bör således med vida större nytta kunna uppdelas i en fristående
kandidat* och en fristående licentiatexamen.» Enligt kanslerns utlåtande får
förslaget i denna punkt följaktligen denna enkla lydelse: » Teologie
licentiatexamen avlägges i minst tre av fakultetens examensämnen» etc.
Härmed återstår blott, att examen, som omfattar dels en
vetenskaplig avhandling i ett av de tre ämnena, dels muntligt förhör,
finge avläggas i två avdelningar — men med fullt tillräckligt
mellanrum1 — efter enahanda grunder som filosofie licentiatexamen samt
att rätt till efterprövning medgåves även här. Likaså torde det
föreligga allvarliga skäl att överväga, huruvida icke även en teologie
licentiat borde, åtminstone mot visst betyg i något eller några
ämnen i kandidatexamen, få avlägga examen i blott två ämnen, liksom
en filosofie kandidat har denna rätt med hänsyn till fiolosofie
licentiatexamen.
Vi övergå till behörigheten att avlägga teologie licentiatexamen.
Berättigad att avlägga den i endast tre ämnen var enligt kommitténs
förslag blott den, som förut avlagt icke blott teologie kandidatexamen
och det med huvudbetyget berömlig i dess teoretiska avdelning, utan
1 Av professorerna Noreen och Schiick ha, sedan detta skrevs, i Uppsala
filosofiska fakultet väckts förslag, att tiden mellan avdelningarna i filosofie
kandidat- och licentiatexamina må ökas från 9 månader till två år, något
som synes ha alla skäl för sig även i de nva teologiska examina.
19—35525. Kyrkohist. Årsskrift 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
