Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T TEOLOGISKA EXAMENSVÄSENDET
291
demiskt vitsord styrkt sig äga kunskaper i latin motsvarande ett
godkänd i mogenhetsexamen.
I samma riktning som kanslern yttrar sig professor Hjärne vid
meranämnt tillfälle: »Om teologie kandidatexamen sålunda
upprätthålles såsom en grundlig akademisk examen, föreligger enligt min
tanke intet skäl att i likhet med kommittén stadga filosofie
kandidatexamen såsom obligatorisk för den, som vill vinna teologie
doktorsgrad. Varje fakultet borde vara angelägen att hävda tillräckligheten
av sina egna examina för den högsta lärdomsgraden.»
Liksom kommittén medgiver, såsom vi sett, även kanslern varje
filosofie licentiat rätt att direkt avlägga teologie licentiatexamen. Här
är emellertid en punkt, där vi tvingas att göra en anmärkning mot
kanslerns förslag. Här måste nämligen observeras, att en filosofie
licentiat enligt kommitténs förslag väl hade rätt att direkt avlägga
teologie licentiatexamen men endast i dess utvidgade form, d. v. s.
i fakultetens alla ämnen. Häremot var intet att anmärka, ty det
måste ju medgivas, att en filosofie licentiat liksom varje annan med
nödig begåvning och studievana kan tillägna sig de för ett
vetenskapligt teologiskt studium nödvändiga förkunskaperna i t. ex. latin,
grekiska och hebreiska. I detta fall måste han det och kunde
exa-minatorn kontrollera det, ty i examen skulle ju ingå det teologiska
systemets alla discipliner, varmed ock nödiga garantier för en
grundlig teologisk allmänbildning voro givna. I själva verket var denna
rätt att direkt avlägga licentiatexamen i alla ämnen ytterst illusorisk,
ty denna examen var ju, såsom kanslern påvisat, en kombinerad
teologie kandidat- och licentiatexamen, som väl sällan kommit att
avläggas, då man lika fort och lätt och med större bekvämlighet
kunnat avlägga först kandidatexamen i alla och sedan licentiatexamen
i blott tre ämnen. Denna licentiatexamen i alla ämnen blev
egentligen blott ett gemensamt namn för både kandidat- och
licentiatexamen, vadan i själva verket ingen dispenserades från den förra.
Allra minst öppnades därmed någon genväg till fakultetens högsta
examen.
Men då man slopar teologie licentiatexamen i alla fakultetens
ämnen och ändå medgiver filosofie licentiat rätt att direkt avlägga
teologie licentiatexamen i blott tre ämnen, då förändras saken högst
väsentligt. Då nämligen blott ett av de fyra ämnena: nya
testamentets exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och praktisk teologi med
kyrkorätt enligt kommitténs och kanslerns förslag behöver ingå i
licentiatexamen, så kan denna tydligtvis avläggas utan några som
helst, allraminst vetenskapliga, studier i fem av fakultetens ämnen,
och till dessa fem kunna, vi betona det, höra de allra viktigaste
och mest grundläggande och för all teologi så oundgängliga ämnen
som gamla och nya testamentets exegetik för att icke tala om
kyrkohistoria och dogmatik. Det fanns intet, som hindrade att avlägga
examen i t. ex. »encyklopedi och apologetik», »etik» samt »prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
