Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EM. LINDERHOLM
ningar. Då nu den blivande licentiatexamen i sak kommer att
motsvara den n. v. kandidatexamen, så synas de principer, som ligga
till grund för nyssnämnda beslut kunna med lika stor rätt tillämpas
på den nya licentiatexamen, ja, med ännu större, då denna torde få
en ännu mer utpräglat vetenskaplig karaktär.
För dem, som äro berättigade att direkt avlägga licentiatexamen
föreskriver kanslern liksom förut kommittén godkända kateketiska,
liturgiska och homiletiska prov. Även dessa synas oss emellertid
på grund av redan anförda skäl böra borttagas. Därtill kommer att
de, lika litet som en praktisk trologisk examen, kunna giva några
som hälst garantier för den grundliga teologiska allmänbildning, som
bör göras till ett oeftergivligt villkor för licentiatexamen. De äro
så gott som betydelselösa i detta hänseende, böra därför tagas bort
och ersättas med teologie kandidatexamen.
Vill man åter såväl med dessa övningar som med den
praktiska avdelningen tillgodose den praktiska ämbetsmannautbildningen,
så är det tids nog att sörja för den, då licentiatexamen blivit
avlagd. Då, men icke förr, är tiden inne för dem, som bliva präster,
att avlägga praktisk teologisk examen liksom för dem, som ämna
bli lärare, att genomgå profårskursen. Och härmed äventyras intet
av den praktiska utbildningen. Den blott kommer på rätt plats.
Innan vi lämna förslaget till licentiatexamen må i korthet
refereras bestämmelserna i kanslerns utlåtande »för vinnande av teologie
doktorsgrad i följd av akademiska studier».
Härför erfordras i) att inför teologiska fakulteten avlägga
teologie licentiatexamen enligt särskild stadga; samt 2) att författa,
utgiva och offentligen försvara en teologisk avhandling».
I sammanhang härmed hade det, såsom prcf. Hjärne yttrar,
varit skäl att yrka, att även teologiska fakulteten måtte liksom andra
tillerkännas rätt att både utnämna oeh promovera doktorer efter
avlagda lärdomsprov». Statuternas »teologie doktorsgrad i följd av
akademiska studier kan dessförinnan icke anses existera i
verkligheten, utan är blott en tom fras.
Se vi nu tillbaka på det i kanslerns utlåtande föreliggande
förslaget till stadga för de högre teologiska examina, så måste det,
frånsett den anmärkning, vi nödgats göra, hälsas med det livligaste
erkännande. Hade kommitténs förslag till licentiatexamen vunnit
stadfästelse, vilket man väl efter kanslerns avstyrkande icke behöver
befara, så hade man kommit ur askan i elden. Nu har man tvenne
högre teologiska examina, av vilka den ena dock kan avläggas, men
med kommitténs förslag hade man fått blott en, dess licentiatexamen,
som nog hade blivit lika sällsynt som den nuvarande.1 Och den
’ Den gamla licentiatexamen hade sedan mitten av i8oo talet avlagts,
så vitt jag vet, blott 4 ggr, näml. 1852 av C. A. Tören, sedermera först
1893 av O. Holmström. 1895 av Sam Fries, samt 1899 av P. J. Gustafsson.
Em. Lm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
