Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Salomon Kraft, Yttrande om G. Kellermans avhandling: »Jakob Ulfsson och den svenska kyrkan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i4
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
Yttrande om Lic. Kellermans avhandling om »Jakob
Ulfsson och den svenska kyrkan» 2/5 1935.
Av
Fakultetsopponenten fil. d:r salomon Kraft, Stockholm.
Teol. och fil. lic. G. Kellermans avhandling »Jakob Ulfsson
och den svenska kyrkan. I. Under äldre Sturetiden 1470—
1497» behandlar i trenne kapitel (kap. III—V) Jakob Ulfssons
kyrkopolitiska verksamhet, medan ett inledande kapitel avser
hans släktförhållanden, studier m. m. och två kapitel (kap. II
och VI) gälla resp. kyrkans personliga resurser och kyrkan under
äldre Sturetid.
I sin redogörelse för Jakob Ulfssons kyrkopolitiska
verksamhet har förf. väsentligen rört sig med ett i tryck föreliggande
källmaterial, vilket — alldenstund Jakob Ulfssons verksamhet
legat i centrum av det politiska skeendet — sedan länge varit
känt och bearbetat av den historiska forskningen. Förf. har i
största utsträckning givit sin undersökning karaktären av
resonerande referat av de anlitade källorna och har i förordet
motiverat detta sitt framställningssätt med att ett av avhandlingens
huvudändamål varit »att redogöra för den kyrkliga
åsiktsbildningen i fråga om unionspolitiken». I själva verket inskränker
sig analysen av nämnda åsiktsbildning till föga djupgående
reflexioner i anknytning till de vid förhandlingar o. d. avgivna
försäkringarna om att frid skulle råda mellan Nordens riken.
Förf. spårar på tvenne ställen (s. 109 och 113) i Jakob
Ulfssons brev inflytande från Augustini tankegång, att
blodsutgjutelse är liktydig med synd, men har avstått från att begagna
de rika möjligheter, som källmaterialet erbjuder ett studium av
den augustinska tankediktningens avspegling i svensk politik.
Jakob Ulfssons skrivelser har förf. oftast, utan vetenskaplig
kritik, uppfattat som fullgott källmaterial för kännedomen om
ärkebiskopens ståndpunktstaganden och handlingsmotiv och har
härigenom nått samma slags resultat, som man möter i katolska
avhandlingar om kyrkliga dignitärer: Jakob Ulfsson företräder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
