Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Em. Linderholm, Utlåtande rör. Bengt Jonzons avhandling: »Studier i Paavo Ruotsalainens fromhet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDERHOLM, UTLÅTANDE 337
som präglas av en gedigen saklighet, bygger direkt på hela det
av förf. samlade materialet, under kritisk prövning av den
tidigare litteraturen.
Först efter detta centrala parti, som utgör avhandlingens
egentliga huvudföremål, följer i kap. III (s. 129—192)
Ruotsalai-nens pietism i ljuset av hans andaktslitteratur. Det är ett
intressant och för uppkomsten av R:s religiösa åskådning och
teologiska uppfattning om frälsningens väg och visshet mycket
viktigt och väl utarbetat kapitel.
Men det borde ha stått såsom kap. I och den närmare
inledningen till kapitlen om vägen och vissheten. Därmed skulle
framställningen ha blivit genetisk i st. f. statisk. Man skulle ha
kunnat från början få se, huru R:s åskådning växte fram i
levande livet. Nu kommer kap. III att stå som en
efterhandskonstruktion, som först efteråt klargör huru R:s åskådning,
tecknad i kap. I och II, egentligen kommit till.
Förf:s avhandling hör i detta hänseende till den äldre typ
av teologisk betraktelse, däri begrepp som frälsningsväg och
frälsningsvisshet, rättfärdiggörelse genom tron m. m. betraktas
såsom tidlösa givna storheter, vilkas riktighet förutsättes såsom
utan vidare given. I en nutida undersökning och framställning
av dylika begrepp hos en bestämd historisk personlighet får man
nog fordra något mera av historisk och religionspsykologisk
metod.
Avhandlingen skulle sålunda ha vunnit på denna
framställningsgång efter kapitlet om källor och litteratur:
I. Kort karaktäristik av Finlands kyrkoliv under 1800-talets
första hälft, dess ledande personligheter samt R:s hembygd,
miljö och ungdom.
II. Den nya vändningen i R:s religiösa liv genom Högman
samt inflytandet av den nya religiösa litteraturen och nya
religiösa personligheter.
III. R:s slutliga uppfattning av frälsningsvägen.
IV. R:s slutliga uppfattning av frälsningsvissheten.
V. »Slutsatser och synpunkter», som i det nuv. slutkapitlet.
Som ett sista kapitel skulle det ha varit mycket
tacknämligt, om förf. givit en om än så kort överblick av den till R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
