Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. I. Drag i Englands politiska och kyrkliga liv i mitten av 1300-talet - 3. Kamp mot pelagianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMII1ÉER
87
bevisas av att detta arbete på ärkebiskopens av Canterbury,
George Abbot, uppdrag och medverkan år 1618 utgavs av
trycket försett med ett förord av utgivaren.1 Redan i själva
titeln har författaren angivit sitt syfte. Det är en uppgörelse
med pelagianismen, ett hävdande av Guds suveränitet gentemot
människans egenrättfärdighet och autonomi. Det är ett försök
att filosofiskt belysa förhållandet mellan gudomlig kausalitet och
mänsklig vilja, och detta ledde honom till en åskådning, som
kallats »gudomlig determinism».2 Det var denna determinism,
som omfattades också av Wyclif och åtminstone teoretiskt ledde
’ Thomae Bradwardini, archiepiscopi olim Cantuariensis De causa
Dei, contra Pelagium, et de virtute causarum, ad suos Mertonenses, libri
tres. Utgiven av Henry Savile, föreståndare för Merton College, på
ärkebiskop Abbots uppdrag år 1618. richard slmon, Critique de la
biblio-theque des auteurs ecclesiastiques et des prolegomenes de la B ib le, I, s. 361,
hade funnit, »que les Calvinistes d’Angleterre ne firent imprimer ce livré,
que pour appuyer leurs sentimens impies sur la Predestination & sur la
Grace efficace». Även lutheranen Flacius Illyricus hade publicerat något
av detta arbete i sin Catalogus testium veritatis, varför Simon anser, att
Bradwardina av de främsta lutheranerna och av calvinisterna betraktats
»comme le précurseur de leur fausse doctrine». Karakteristiskt nog kom
den calvinistiska evangelikalismen efter den metodistiska väckelsen att högt
värdera detta Bradwardinas arbete. joseph mllner, The History of the
Church of ChrisP, IV, s. 77 ff. Martin Grabmann, Die Geschichte der
katolischen Theologie seit dem Ausgang der Väterzeit, s. 118, avger ett
allmänt omdöme om De causa Dei, »das von grosser Formgewandheit,
Eru-dition und Geistestiefe zeugt und als eine geschlossene theologische Summa
der Spätscholastik sich präsentiert».
2 »Bradwardine inaugure un déterminisme divin.» Maurice de Wulf,
Histoire de la philosophie médiévatë, s. 221. S. Hahn, o. a. a., s. 40,
förklarar, att B. omfattar en teologisk determinism: »Die erste Ursache
nezes-sitiert den menschlischen Willen.» Även Karl Werner, o. a. a., använder
i sin behandling av Bradwardina beteckningen teologisk determinism.
Grabmann, senast a. a., s. 118, har en försiktigare formulering, nämligen
att förhållandet mellan gudomlig kausalitet och njänsklig vilja bestämmes
»im Sinne eines theologischen Determinismus», under utvecklande av »eine
schroffe Gnadenlehre». Laun, o. a. a., s. 349, vill icke kalla B:s lära om
allkausaliteten hos Gud för determinism. Bradwardinas arbete var utan all
gensägelse riktat mot Ockham och nominalismen. Heinrich Denifle,
Luther und Luthertum in der ersten Entwickelung2, 1:2, s. 550, förklarar
kategoriskt: »Sein Buch De causa Dei ist ja gerade gegen ihn und seine
Schule geschrieben.» Jfr dock S. Hahn, o. a. a., s. 6 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
