Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. II. Wyclifs studieår och tidigaste skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMII1ÉER
87
hans akademiska grader kommo så sent.1 När han något av
åren 1356—1360 valdes till master (föreståndare) för Balliol
College, hade han dessförinnan blivit fellow2 och följaktligen
förut tagit graden master of arts. När detta skedde, veta vi
icke, men tydligt är, att Wyclif använde längre tid för denna
grad än den vanliga. Som fellow och master började han i
senare delen av 1350-talet sin akademiska lärarverksamhet, och
det var nu han ägnade sig åt föreläsningar och författarskap i
filosofiska ämnen. Rudolf Beer förklarar t. o. m. utan tvekan
följande: »In 1360, Wyclif had already prepared most of his
logical and philosophical treatises.»3 Dziewicki synes också
mena, att Wyclif under denna sin tjänstgöring producerade
många av sina främsta filosofiska alster, men han förskjuter hans
författarskap på detta område långt in på 1360-talet.4 Då hade
Wyclif emellertid redan vänt sin håg till teologien.
Oxford-universitetet hade haft en snabb utveckling. Det
andliga beroendet av Frankrike gjorde sig länge märkbart i
England, och det vittberömda Paris-universitetet drog till sig skaror
av engelska studenter. Strider vid Paris-universitetet på
1160-talet, vilka riktade sig mot främlingarna, samt motsättning mellan
de franska och engelska konungahusen påskyndade emellertid
förverkligandet av planen på ett engelskt universitet. Så kom
ett studium generale till stånd i Oxford omkring 1170.5 Det
växte icke fram ur en katedralskola, såsom Paris-universitetet,
ty Oxford var icke stiftsstad. Lincoln-diecesen, till vilken Oxford
hörde, hade sitt biskopssäte långt i norr. Detta bidrog också
till att det nya universitetet kom att stå relativt fritt i
förhållande till den kyrkliga uppsikten. Det fick egen konstitution
1214 och hade redan före samma sekels slut vunnit ett högt
1 Ibdm, s. 52, n. 2, anses, att om Wyclif inträdde i universitetet 1345,
han normalt skulle ha nått doktorsgraden 1361. Detta var dock minimitid.
C. E. Mallet, A History of the University of Oxford, I, s. 195, anger den
normala tiden till doktorsgraden vara 16 à 19 år. Dessutom var Wyclif
tydligen tvingad att göra långa uppehåll i studierna.
2 R. L. Poole, Wycliffe and Movements for Reform, s. 64.
3 De ente -praedicamentali, inledningen, s. xiii. Beer anser dock, att
W:s mer mogna filosofiska skrifter färdigställdes några år senare.
4 Misc. p]iil., I, s. lxxii.
3 Mallet, a. a., I, s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
