Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. II. Wyclifs studieår och tidigaste skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMII1ÉER
87
lärda män, för vilka den förutnämnde Grosseteste blev en
föregångare. Hans betydelse inom kyrkopolitiken har ovan
framhållits.1 Men han var också en framstående tänkare och teolog,
som drev den augustinska läran om frälsningen såsom beroende
uteslutande av den gudomliga förutbestämmelsen.2 Han ivrade
också för att dèn teologiska undervisningen skulle grundas på
bibeln. Samtidigt hade Grosseteste ett starkt intresse för
matematik och naturvetenskap, och på olika områden övade han stort
inflytande, först såsom professor och kansler vid
Oxford-universi-tetet och sedan såsom biskop av Lincoln och kyrkopolitiker.3
Denne Lincolniensis citerade Wyclif ofta. Hur beroende han
var av Grosseteste, få vi senare se.
Den lärda franciskanskolan i Oxford4, som gjorde en så god
start, fick sedan sådana lysande representanter som den nyss
nämnde Roger Bacon, Duns Scotus och William Ockham. Den
förstnämnde var icke uteslutande verksam inom
naturvetenskaperna och filosofien, utan som Grossetestes vän och lärjunge
intresserade han sig i hög grad för praktiska kyrkliga frågor.5
1 Ovan, s. 46 f.
2 Ludwig Baur har i sin lärda undersökning Die PhiloSophie des
Robert Grosseteste etc. klargjort G:s betydelse på detta område. För G. var
nåden den allenaverkande makten vid frälsningen. »Gott ist causa proxima
und Totalursache» (s. 254). Grosseteste dog 1253.
3 »Non perhaps, even among the greatest mediaeval Doctors, had a
wider influence than ’Lincolniensis’ upon English thought». Mallet, a. a., I,
s. 61 f. — »His reputation was that of being the most original thinker and
foremost scientific writer of his day.» Stebbing, a. a., s. 226. — Lechler,
a. a., I, s. 177 ff., behandlar denne märklige man ganska utförligt.
4 Se A. G. Little, The Grey Friars in Oxford, och densamme, Studies
in English Fraticiscan History, s. 193 ff. Jfr också Mallet, a. a., I, s. 54 ff.,
och H. denifle, Die Entstehung der Universitäten des Mittelalters bis
1400, s. 245 f.
5 Bacons kyrkokritik kommer till uttryck i Opera quaedam, I, särskilt
det tredje avsnittet, Compendium studii philosophiae (ss. 393 — 519). Om denna
del, som skrevs 1271 eller strax därefter, säger utgivaren av Opus majus,
J. H. BRIDGES, i inledningen, s. XXX: »In no previous writing had the
moral corruption of the Church, from the court of Rom downwards, been
so fiercely stigmatized.» Det var en dyster teckning av prästerskapets lyx,
högmod, girighet, gräl, strider, laster och skandaler. Man bör här icke
förgäta, att man lyssnar till en ivrig gråbroder. Han klagade också över
förfallet i studierna, då det var ett så uselt tillstånd bland dem, som skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
