Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. II. Wyclifs studieår och tidigaste skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMII1ÉER
87
verats 1369 eller 1370. Därefter följde hans avhandling,
Trac-tatus de benedicta incarnacione. Efter ytterligare c:a tre år erhöll
Wyclif doktorsgraden, hösten 1372 eller våren 1373.1 Vid denna
tid var således hans anseende gott och hans renlärighet icke
ifrågasatt.
Innan vi nu gå att ut ifrån hans tidigaste skrifter söka
finna upplysningar om hans auktoriteter och läromästare,
återstår att beröra en fråga, som spelat en viss roll i
Wyclif-forsk-ningen. Ärkebiskop Islip av Canterbury hade i Oxford grundat
Canterbury Hall, som skulle nyttjas av både munkar och
seku-lärpräster. Christ Church-munkarna i Canterbury skulle ha sin
del där. I dec. 1365 upphörde institutionens blandade karaktär,
ärkebiskopen avlägsnade munkarna och insatte sekulärpräster i
deras ställe, och i spetsen för denna sålunda rensade Canterbury
Hall sattes John Wyclif. De fördrivna munkarna voro
missnöjda, och när Islip snart efterträddes på Canterbury-stolen av
benediktinen Simon Langham, avsatte denne Wyclif våren 1367
och utvisade sekulärprästerna från institutionen. Wyclif och hans
olycksbroder appellerade till påven, men utslaget från kurian
våren 1370 gick dem emot. Från katolskt håll har denna
episod tolkats så, att Wyclif därigenom uppfylldes av missräkning
och förbittring och kastade sig in i politiken för att taga hämnd.2
Vissa protestantiska forskare ha gentemot detta, väl icke utan in-
samtidigt, vilka han icke själv skötte. Prebendet Aust behöll Wyclif även
efter tillträdet av Ludgershall 1368 och Lutterworth 1374. Calendar of
Entries etc., Papal Letters, IV, s. 193; och Calendar of the Patent Rolls,
Edit’., III, vol. XVI, s. 121. Det sistnämnda var kunglig ratificering, 6/«
1375, av Wyclifs innehav av prebendet Aust, som han haft genom påvlig
provision sedan 1362. Sedan hade han det, jämte sitt pastorat Lutterworth,
troligen till sin död. Se H. J. Wilkins, IVas föhn Wycliffe a Negligent
Pluralis t? Jfr också Workman, a. a., I, s. 156 ff. Att Wyclif även stod
i tur för ett ämbete, som han aldrig fick, synes framgå av Caletidar etc.,
Papal Letters IV, s. 193. Jfr De civ. dorn., III, s. 334.
1 Shirley, Fasc. Ziz., xvi f., har velat datera doktorsgradens
vinnande till 1363, vilket icke alls stämmer med uppgifter i dokumenten.
Många ha följt i hans spår. Egendomligt nog begår Dziewicki misstaget
så sent som i det år 1909 utgivna De Ente, s. vii.
2 J. Stevenson, a. a., s. 10 ff. Men Dziewicki, De E?ite, s. 126,
noten, vänder sig mot sina katolska bröders mening, att Wyclif blev
häretiker på grund av förlorade beneficier: — they »are certainly in error».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
