Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. II. Wyclifs studieår och tidigaste skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
GUNNAR WESTIN
minalism och pelagianism, innebär emellertid ingalunda, att han
var oberoende av Ockam, lika litet som han saknade inslag av
scotism i sin åskådning. Att Wyclif var hemma i thomismens
omfattande lärosystem med dess förankring i Aristoteles och
Augustinus, är uppenbart. I likhet med Thomas tillmätte Wyclif
förnuftet stor betydelse i religionens värld. Men även här sökte Wyclif
frigöra sig, och det förefaller omöjligt att kalla honom thomist,
vilket Workman gör men samtidigt erkänner, att detta icke går
för sig.1 I själva verket synes Wyclif som filosof och teolog ha
varit en eklektiker av stora mått, ehuru hans beroende av
sco-tismen dock påtagligen var starkast och hörde med till hans
akademiska arvedel.2 Sparsamheten på direkta citat från Duns
är här icke avgörande. Om Wyclifs beroende av Grosseteste och
Bradwardina har förut något talats, och till detta återkomma vi.
1 vår uppgift nu ingår icke ett studium av Wyclifs
filosofiska åskådning, men hans förstlingsskrifter i slutet av
1350-och förra delen av 1360-talen äro viktiga för bedömningen av
de tidiga inflytelserna i hans utveckling. I andra delen av
Miscellanea pliilosophica publicerar utgivaren, Dziewicki, skriften
De universalibtis, vilken han vill beteckna som Wyclifs tidigaste,
då denne där också talar om sin ungdom och omogenhet.3
Redan här, i en skrift, som kanske tillhör hans egen college-tid,
framträder Wyclif som klar realist och sträng augustin.
Egentligen var det nog hans augustinism, som ledde honom till
realismen, ty i denna skrift konstaterar Wyclif, att Platos idéer,
enligt Augustinus, äro tingens urtyp och existera i Gud.4 Och
detta åberopande av Augustinus för universalia återkommer på
flera ställen. I själva verket vore de gudomliga idéerna bevisen
för realismen. Det kan icke vara någon tvekan om att Wyclif
förts till realismen genom den stränga augustinismen. Det är
den religiöst-teologiska synpunkten, som redan nu är den be-
’ Workman, a. a., I, s. 104.
2 »Il est interessant de noter que Wyclif, formé à Oxford, est imprégné
de scotisme.» M. de Wulf, a. a., II. s. 195. Jfr Workman, a. a., I, s. 111.
3 Misc. phil., II, s. vi.
4 Ibdm, s. 4 f. Jfr ss. 2, 11, 15, 22, 173, 175. Man jämföre också
härmed den i Misc. -phil., I, publicerade Replicatio de universalibus. Denna
finnes också i den handskrift, som bevaras i Kungl. Biblioteket, Stockholm.
Det är den fjärde avhandlingen där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
