- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
91

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. II. Wyclifs studieår och tidigaste skrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER

I t I

Beer var tidigt ute med en av Wyclifs första filosofiska
skrifter. Det var den förutnämnda De compositione hominis
(London 1884)1, och i en inledning yttrar sig Beer ganska
er-kännsamt om Wyclif, ehuru detta arbete har en lös komposition
och författaren är »suggestive, rather than conclusive». Beer
finner, hur den blivande doctor evangelicus redan här är i
opposition mot det skolastiska systemets ensidighet, och han är
imponerad av den stora lärdomen.2 Detta gäller i ännu högre
grad, när Beer några år senare utgav den nyssnämnda De ente
praedicamentali (London 1891): »Not only in Scripture and in
the Fathers, but also in Scholastic lore, Wyclif is quite at home;
he knows all about the old grammarians and mathematicians as
well as about the Stagyrite and his Arabian commentators.»3
Dziewicki är ännu frikostigare på beröm åt filosofen Wyclif. I
inledningen till Tractatus de Logica och Miscellanea philosophica
har han gett klara vittnesbörd. I första delen av det sistnämnda
arbetet har han också skrivit en essay om Wyclifs filosofiska
system, vilket han högt prisar.4 Dziewicki var liksom Beer
österrikare och katolik, men hans lovord för Wyclif påverkas
icke härav. Däremot passar Dziewicki på att ge Luther ett
underbetyg. Denne kan såsom tänkare icke ställas vid sidan
av Wyclif. De försök till metafysiskt tänkande, som Luther

heter det: »His formål treatment is of the poorest and most wearisome
description. — It is no doubt vain to compare hirn with the greatest thinkers
of the middle äges.» Jfr också WORKMAN, a. a., I, s. 143.

* I själva verket utkom icke detta arbete förrän 1887, vilket framgår
av både utgivarens förord och av Wyclif Societvs årsberättelse 1886—87 i
slutet av arbetet. Men i planen ingick det, att abonnenterna skulle erhålla
en volym pr år. Detta var en av de försenade volymerna.

2 De comp. horn., ss. xvn och xix.

3 De ente praedicamentali, s. XVII. Han tillägger också: »He is
quite master of all his sources of knowledge, and deals with them as he
chooses.»

4 Misc. phil., I., s. v ff. Dziewicki framhåller, hur Wyclif satte in
sin kraft på att hejda nominalismen och hur hans »subtle genius» drog till
honom en talrik, entusiastisk skara anhängare i Oxford. Det filosofiska
system, som han utarbetade, var »perhaps möre daring than that of any
Englishman before him, certainly as comprehensive and as surely following
from his first principles as any, whether before him or after». De Logica
betecknar han såsom »a complete and most original Cosmological theorv».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free