Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. III. Wyclif och kyrkopolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
GUNNAR WESTIN
omständigheter kunna dock anföras, som väl betydde något.
Richmond, till vilket Wyclifs fädernegods hörde, var en del av
Lancasters jorddomäner, och denne var sålunda Wyclifs
landherre.1 Vidare var Oueen’s College, där Wyclif bodde under
olika perioder vid vistelsen i Oxford, nära förbundet med hovet.
Det hade grundats 1341 och var uppkallat efter drottning
Phi-lippa, Edward III:s gemål, som också frikostigt understött det, och
även Lancaster hade förbindelser med det.2 Den ärelystne och
inflytelserike prinsen måste snart ha upptäckt Wyclif, en av de
mest framstående Oxford-männen och såg i honom en
medhjälpare.3 Wyclif var säkerligen redan nu övertygad om att
landets olyckor och svårigheter i hög grad berodde på
missförhållandena i kyrkan. Att han därför kom att ansluta sig till det
mot hierarkien oppositionella hovpartiet kring Lancaster, berodde
icke på någon iver för hovtjänst utan var helt visst en följd av
hans egen övertygelse om vad som måste ske. I likhet med
Luther senare såg också han, att en reformering av kyrkan
kunde ske endast under överhetens kraftiga medverkan.4 Och
så kom den store skolastikern att så småningom få ge den
teologiska motiveringen för den världsliga myndighetens strävan
att vinna suveränitet över både andliga och världsliga
angelägenheter i riket. Därmed hade hos Wyclif också en
förskjutning skett från traditionell antipapal opposition till en
begynnande kamp mot inhemsk hierokrati och klerikalism. Men däri
låg också det kommande reformprogrammet inneslutet. Och
som den bärande grunden låg motiveringen ur bibeln, vilken
1 Ibdm, a. a., s. 36 f.
2 Mallet, a. a., I, s. 267 ff. Jfr Church Quarterly Review, Oct. 1877,
s. 131.
3 Mallet, a. a., I, s. 228: »There is little doubt that the Duke saw
in the great Schoolman an instrument for winning the nation to his side.»
Jfr också Stubbs, a. a., s. 439 f. Om Lancasters kyrkliga hållning få vi
snart orda något.
4 Något hållbart bevis för att Wyclif redan vid denna tid skulle vara,
såsom workman, a. a., I, s. 212, säger, »committed to a doctrine of
dise-stablishment», föreligger dock icke. Opera min., s. 402, och Fasc. Ziz., s.
4 erbjuda icke tillräcklig grund för denna mening. j. Stevenson, a. a.,
s. 31 {., anser, att Wyclif började som rådgivare åt regeringen redan 1366
och sedan tjänade han som medhjälpare åt kronan i dess konflikter med
kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
