Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. III. Wyclif och kyrkopolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER I t I
även i kyrkopolitiken skulle vara utslagsgivande. Kanske var
det dock ytterst bibelstudiet, som ledde honom att sluta sig till
Lancaster för att söka reformera kyrkan.
Wyclifs inträde på det kyrkopolitiska fältet var således icke
närmast föranlett av de gamla vanliga påveanspråken, vilka
parlamentet gång på gång enigt avvisade, utan av läget inom
landet. Det visar sig därför också, att Wyclifs omskrivna skrift
Determinatio, som vi förut nämnt och som man menat vara en
stridsskrift från 1366 mot påvens krav på länsskatten,
huvudsakligen gäller inre spörsmål rörande världsliga herrars rätt att
indraga kyrkoegendom, huruvida varje indragning av sådan
egendom vore orätt samt om icke andliga i något fall finge
dras inför världslig domstol. Detta var aktuellt i dragkampen
mellan de världsliga lorderna och biskopar och kloster. Frågan
om länsskatten hade inkastats i debatten av en motståndare.1
Påverkad av de radikala franciskanerna och bibelns exempel på
apostolisk fattigdom vänder sig Wyclif mot kyrkans och
klostrens rikedomar. Här liksom senare i reformationen var detta
ett gott budskap för de världsliga herrarna. Självfallet är, att
en aspekt av denna opposition var den principiella kampen emot
påveanspråken.
Var Wyclif vistades de första åren av 1370-talet, kunna vi
icke fastställa. Att han fullbordade vad som krävdes för teologie
doktorsgraden, innebär icke med nödvändighet, att han hela tiden
uppehöll sig i Oxford. Sin bostad i Queens College tog han
åter i anspråk först 1374—75. Osannolikt är det icke, att han
åren närmast före denna tid vistades åtskilligt i London och
var i tjänst vid hovet. Närmast bör man väl då tänka på en
prästerlig tjänstgöring, och här bör man beakta Wyclifs
självbeteckning, »peculiaris regis clericus», som han använde just i
Determinatio. Skulle icke detta kunna betyda, att han var i
konungens tjänst som kaplan?2 I varje fall hade väl hans ställ-
1 Loserth, Studien, I, s. 37. Loserth vill datera denna skrift ganska
sent, 1377—78; man måste tvivla på denna sena datering. Vi återkomma
till saken.
2 Möjligen bodde Wyclif kvar i Canterbury Hall, tills påvens utslag
1370 hade fallit, vilket dock knappast är sannolikt. Sedan känna vi icke
till någon bostad för W. i Oxford förrän 1374, som ovan nämnts. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
