Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. III. Wyclif och kyrkopolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
GUNNAR WESTIN
och hennes uppgift? Betydelsen av Brügge-visiten ligger således
icke däri, att han då skulle ha fått upp sina ögon för det stora
förfallet i påvekretsarna och upptänts till kamp däremot. Man
har ofta gjort jämförelse med Luthers förmenta erfarenheter vid
besöket i Rom. Utan det var jakten efter beneficier och
in-dräktiga ämbeten, hemmaprelaternas förvärldsligande och
försummelser, som efter detta stodo klarare för den av franciskanska
fattigdomsideal och apostoliska bibelförebilder inspirerade
Oxfordprofessorn. Det förefaller därför också naturligt, om Wyclif efter
återkomsten grep sig an med grundproblemen i denna fråga,
läran om dominium och det berättigade i en egendomsreduktion
för kyrkor och kloster. Både samvaron med påvedelegaterna i
Brügge och Uhtreds papalistiska åsikter vid rådsmötet våren
1374 måste ha aktualiserat spörsmålet. Jag är därför böjd att
ansluta mig till Workmans mening, att det här finns en given
anknytning till författandet av Determinatio. Denna är delvis
en motskrift mot Uhtred, som ansett sig böra utge en skrift till
försvar för sina åsikter. Loserth har med sedvanlig noggrannhet
sökt bevisa, att denna skrift skulle komma efter hans större
arbeten om dominium, således höra till tiden 1377 eller
däromkring. Bevisningen är dock icke övertygande. Vi skola först
nämna något om innehållet i skriften och sedan taga argumenten
i övervägande.
Den skrift, som vanligen helt enkelt benämnes Determinatio
består av två avdelningar, utgörande polemik mot två
benediktinmunkar, den nyss nämnde Uhtred, som säkerligen var det
omedelbara upphovet till denna debatt, och en Vyrinham eller
Binham.1 Wyclif tar först upp tre teser, som Uhtred framställt:
i. under alla förhållanden skulle prästerligt välde (dominium)
vara mycket bättre än lekmannavälde; 2. under inga förhållanden
har den världsliga makten rätt att av sig själv fälla dom över
präster; 3. var och en, som lär konungar, furstar och världsliga
’ Opera min., s. 405 ff., där skriftens två delar har var sin rubrik:
Detcrminacio Johannis Wyclif ad argumenta magistri Outredi de Omesima
monachi, och Determitiacio ad argumenta IVi/helmi Vyrinham (från och
med s. 415). Shirley-Loserth, Catalogue, s. 12, upptar skriften under tre
rubriker, varav den sista lyder: De Dominio determinacio contra unum
monachum (från och med s. 422 till slutet, d. v. s. s. 430). Om Uhtred och
Binham, se DNB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
