Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. IV. Wyclifs stora arbeten om dominium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER 145
egendom, som är huvudfrågan. Följdriktigt kommer hans lära
om dominium och sekulariseringen att också drabba påven,
vilket klart nog uttalas, såsom man ser på flera ställen. Men
han angriper icke påven med någon häftighet, ännu behåller
han sin vördnad för påvestolen. Han kan t. o. m. antyda, att
påven kunde taga ledningen av en reform i egendomsfrågan
och lyfta av de bördor, som påven Silvester lagt på prästerna,
»ut redeant ad vitam liberiorem secundum statum primitive
ecclesie».1 Detta fornkyrkans fria liv, utan rikedom och
världsliga tjänster, är själva ledstjärnan i Wyclifs reformarbete.
De besuttna ordnarna angriper Wyclif, men tiggarordnarna
finna ännu nåd för hans ögon. Som vi förut sett, hade han
nära förbindelser med franciskanerna, och här talar han goda
ord om dem. Detta visar också, varför den akademiska
disputa-tionen med Woodford ännu fortfor utan brytning och bitterhet.2
Vid denna tid uppträdde tiggarmunkar t. o. m. till Wyclifs
försvar, såsom vi få se i nästa kapitel.
1 De civ. dom., III, s. 333 f. Wyclif utgår från att uppgifterna om
Donatio Constantini voro äkta.
2 Exempel på hans höga uppskattning av franciskanerna återfinner
man i De civ. dorn., III, s. 350.
IO—36202. Kyrkohist. Årsskrijt 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
