Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia: III. Domkyrkans återställande efter 1702 års brand. Av N. J. Söderberg - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMKYRKANS ÅTERSTÄLLANDE EFTER I 7 O 2 ÅRS BRAND I 5 7
neder det hwalfwet, som war mitt öfwer lilla Kors-gången, på
Manfolckz-sijdan, mot södra dörren, som skedde emillan 8 och 9. Och då kom
Elden först in i Kyrkian, tände an Kongl. Kröning-Stolen, sampt
Manfolkz-stolarna: hwilket at släkia ingen, dels för röken och heetan, dels för
lifz-fara skull, kunde sig tiltro, utan Elden fick ock så inne i Kyrkian
öfwer-hand, itände Träskranket kring om Choret, Lilla Org-Lectaren, Altarets
Zirater, samt det Astronomiska Urwärket där bakföre, Kgl. Gustavianiske
Graf-Choren och en hop andra Graf-Chorer, i synnerhet på södre sidan.
Ty, efter Wädret war Nordan, blefwo någre Grafwar på norre sidan
någorlunda behåldne.
Medlertijd hade Elden uthan till, kommit til de stora Tornen, itänt
Bron som dem emellan war, och straxt där ifrån satt stora Tornen äfwen i
liusan Låga, som syntes många Mijler ifrån Staden, och om en fjerdedels
tijma woro de nederbrundne. Stora Uhrwärket och Tijmklåckan, som satt
högt opp i norre Tornet, blef förderfwad, sedan hon sidsta gången hade
slaget 9. om morgonen; Warandes at se huru Wijsarne utwärtes drefwo af
och an, när hetan inwärtes begynte spela. Såsom nu Tornen brunno
nedan efter, så sänckte de sig ock neder; dock som af wädret förorsakades, at
det altid brann starkare på södra sidan; altså föllo ock de öfwerste delar
af Tornen söder uth. Det Norra föll så, at det tillika med Tijmklockan,
och Urwärket, olyckeligen slog neder Kyrkiohwalfwet, som war emellan
bägge Tornen, hwar under det stora nya Orgwärcket war bygt, som nu
slogz neder, och af nederfallande Elden itändes och aldeles opbrändes. Af
hwilken Eld, i det samma, icke allena upbran ett Bräde-Contoir, afdelt
jämpte Org-Wärcket, där Sal. Prof. Rudbeck förvaradt Exemplaren af sine
Botaniske och Historiske Wärk, tillika med ett stort antal af där til höriga
utskurna Trä-former, utan ock förorsakades äfwen, at Elden, ifrån stora
wästra dören itände på bägge sidor Graf-Chorerne, så at Eldarne från södra
och wästra Dörarne lära möts åth, och afbrändt Man- och Qwinfolckz
stolarne, alla Lectarne, och ändteligen sielfwa skiöna och stora Predikestolen.
Epitaphia både på södre och norre sidan förderfwades af Elden, ibland
hwilka i synnerhet war det nya skiöna Gr. von Donas Epitaphium, och
andre flere. Och wardt således hela Kyrkians Innandöme äfwen i Aska
lagdt, som skiedde efter kl. 11.
Tornet mitt på stora Kyrkian, syns antändt St. Erics Capell emillan
kl. 8. och 9. Ty både Schole-huset och Auditorium Vetus drögdes något
längre med, till kl. 10. Och såsom Domkyrkians Brand satte denne gambla
Academien och de andre husen där jämte uti brand, i det lågan slog uth
genom dörar och fönster uti Domkyrkian, hwar ifrån han sedan kom uti
Scholehuset (ty Stenhuset och Gården, som är beläget rätt emillan begge
Kyrkiorna, itändes intet, förr än öfwerste delen af det södra stora Tornet
föll neder). Altså stod ock Acad. Gustaviana och Bibliotheket med sitt
torra Spåntak, som nästan begynte rökia, i synnerheet wid det, at store
Tornen brunno och nedföllo, icke uti ringa Fahra. Man hade wäl något
folk och wattn uppe på Altanen; Men hwad wille det förslå, om icke den
nådige Guden hade särdeles wisat ett Teckn där til, at Academien skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
