- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
177

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia: III. Domkyrkans återställande efter 1702 års brand. Av N. J. Söderberg - Reparationen åren 1702—1711 - II. Domkapitlets och Domkyrkorådets insatser - 1. Domkapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOMKYRKANS ÅTERSTÄLLANDE EFTER I 7 O 2 ÅRS BRAND I 5 7

af d. 5 hujus angafs, alldenstund man i sådant fall säkrast hade
att förlijta sig till H. Assessor Lybeckers Breef; men hwad sig
weed kom betygade han sig intet förstå det wärcket. Till större
säkerhet tycktes wara rådeligt att föranlåta H. Landshöfdingen
till skriftel. Utlåtande i saken att Consist:m i alt fall kunde wara
utan answar.» Enligt § 10 berättade »Högw. Biskopen
Svedberg sig hafwa conferetat med Högw:ste Erchie Biskopen om
hospitals k:ns inauguration nästk. söndag efter K:e Ordn:n:
skolande apparatus lämpas efter som tiden och tillfället är».

Åren 1703—1711.

Under åren 1703—1711, då domkyrkans reparation i
huvudsak blev genomförd, har domkapitlet icke tagit stor del i
sakernas gång. Från dess sida anfördes, till exempel i den nyss
relaterade historien om reparationen av taket på Bondkyrkan, att
man »icke förstod wärcket och ej kunde undgå att lemna det
till bepröfwande och betänckiande af män, som derom woro
bättre förfarna». Domkapitlet hade en stark känsla av ansvaret
och lät gärna »till framdeles säkerhet» i protokollet anteckna,
att det överlämnade avgörandet i dessa praktiska ärenden till
sakkunnigt folk, som var beprövat.

Domkyrkans förvaltning och räkenskaper sköttes efter
gammal hävd av en prästman, domkyrkosysslomannen. Under hela
reparationsperioden innehades denna befattning av magister Lars
Ojer. De krav, som ställdes på honom under arbetets gång,
voro utan tvivel stora, måhända för hans krafter alltför krävande.
Man synes också på den tiden häri velat se en förklaring till
att de s. k. reparationsräkningarna icke blevo färdiga i tid utan
läto vänta på sig i åratal. Domkapitlets protokoll innehålla
upprepade påminnelser till sysslomannen att inkomma med sina
räkningar. När dessa äntligen avlämnades, följde granskning med
därav föranledda anmärkningar och förklaringar. Med anledning
av reparationen upptaga protokollen vidare frågor om
kyrko-kollekter, konfiskationsmedel och gåvor, som tillföllo domkyrkan;
mera sällan blir tal om sådant som anskaffande av virke,
förfarande med den brända kopparn, som fanns kvar efter det
gamla taket och åtgärder med avseende på de förfallna gravarna

12—36202. Kyrkohist. Årsskrift 1936.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free