- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
228

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia: III. Domkyrkans återställande efter 1702 års brand. Av N. J. Söderberg - Reparationen åren 1702—1711 - III. Kort återblick på reparationens förlopp och resultat samt utdrag ur domkyrkans inventarium år 1693

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22Ö

N. J. SÖDERBERG

Tornuret, Polhemswerket, påbörjades, men blev icke under
sagda period färdigt, varför det icke synes lämpligt i detta
sammanhang vidare sysselsätta sig därmed.

Ett mindre antal bänkar till läktarna, koret och lilla gången
på manfolkssidan, några få pallar och bord m. fl. mindre
betydande inventarier omnämnas i snickareräkningar, som härnedan
komma att återgivas. Ett par mindre poster, tills. d. 696, för
reparation av ljuskronor hava avförts åren 1709 och 1710.

Över resultatet av de härovan berörda reparationsarbetena,
eller med andra ord, över Uppsala genom dessa arbeten efter
branden återställda domkyrka blevo efter mera än 100 års
förlopp ritningar uppgjorda, först av J. L. Hawerman år 1852 och
därefter av C. G. Grundström år 1873. På dessa ritningar
upptagas visserligen jämte resultatet av de under åren 1703—1711
vidtagna åtgärderna också vissa partier av den dåvarande
kyrkan, vilka tillkommit efter år 1711. Men dessa partier kunna
lätt och säkert utskiljas, så att ingen tvekan kan uppstå om vad
det är, som hör till det tidigare skedet.

Under detta skede förlöpte domkyrkans återställande eller
reparationen i enighetens och, särskilt vad det yttre beträffar,
enkelhetens tecken. »Store Domkyrkian», skriver Johan
Een-berg i sin år 1703 tryckta relation om eldsvådan, »lärer
in-wärtes blifwa restituerad uti det skick och ordonance hon
tillförne hade; men utvvärtes, til bättre anseende, och drägeligare
wid macht hållande, något förandrad ifrån den förra skepelsen.»

Den yttre förändringen, varom alla synas hava varit ense,
bestod förnämligast i avlägsnandet av det för gotiken i hög grad
betecknande strävsystem, som tjänade till stöd åt mittskeppets
överdel och som på ovan beskrivet sätt ersattes. Härmed följde
en förenkling av taket, vilken drog med sig nedtagande jämväl
av takryttaren.

Ett skäl till denna förändring låg i utsikten till minskad
underhållskostnad. En annan omständighet inverkade säkerligen
ännu mera, nämligen den att en annan smak var rådande. Man
levde i barockens tidevarv, då gotiken betraktades som en
»barbarisk» stil. Och härpå torde Eenberg syfta, då han förmäler,
att domkyrkan utvärtes skulle något förändras »til bättre
anseende .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free