- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
236

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia: III. Domkyrkans återställande efter 1702 års brand. Av N. J. Söderberg - Reparationen åren 1702—1711 - IV. Räkenskaper - 1. Sammandrag af ärkebiskopens och domprostens samt landshövdingens räkningar åren 1703—1710

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22Ö

N. J. SÖDERBERG

IV. Räkenskaper.

i. Sammandrag af ärkebiskopens och domprostens samt
landshövdingens räkningar åren 1703—1710.

Banco Räkningh öfwer Upsala Domkyrckias der uthi Influtne
Reparationsmedel, sedan hon A:o 1702 in Majo blef af bränd, hwilka medel efter
deras Excell: Excell. Kongl. Rådernes befallning stå under högwyrdige h:r
Erchi Biskopens Doctor Erich Benzelj och högwälborne H:r
Landshöf-dingens Baron Johan Höghusens Disposition pro Anno 1703.1

1 Ur Rådman K. W. Herdins bok om Uppsala på 1600-talet,
Rättsväsendet, I, anföres med författarens tillåtelse följande på sidan 58
förekommande »Översikt av myntväsendet under /600-talet». Det i stads- och
landslagarna inom Svea rike och Norrland förekommande
mynträknings-sättet är mark örtugar, som delades i 8 öre örtugar eller i 24 örtugar, och
på en örtug räknades 8 -penningar. De präglade mynten voro endast
örtugar, halvörtugar och penningar.

Det i dagligt bruk på 1600-talet använda räknesättet var i daler, öre
och penningar. På en daler räknades 32 ore och på 1 öre 24 penningar.
På en daler räknades ock 4 marker.

Det mynt, som präglades, var till 1624 något guldmynt och i övrigt
endast silvermynt; från 1624 präglades även mindre öresmynt av koppar
och från 1644 större kopparmynt, dalersmynt i plåtform.

Mellan det mindre öres-myntet i koppar och silvermyntet växlade
värdeförhållandet; ursprungligen likvärdigt med silvermyntet nedsattes
kopparmyntet i värde 1633 till V», 1643 till Vs och 1665 till V3 av silvermyntet,
och detta senare värdeförhållande förblev så till århundradets slut.
Räknesättet blev sålunda t. ex. 1 daler smt = 3 daler kmt.

Efter 1664 års myntordning var den svenska myntserien mark, som
utmyntades i 8, 4, 2 och 1 mark, och ore, som utmyntades i 4, 2 och

1 öre.

Ått a-mark kallades på dr. Kristinas tid cristin och senare på Karlarnes
tid 4 càroliner eller duketon eller 2 daler caroliner; 4-mark var lika med

2 caroliner eller 1 daler carolin; 2-mark var lika med 1 carolin eller
daler carolin och i-mark = ’/a carolin = ’U daler carolin. 32 öre av
öresmyntet i silver kallades I daler courant smt.

Utom markserien myntades dukater i guld och riksdaler i silver.

På dukaten räknades först 100 öre smt och från 1681 128 öre smt
(= 12 d. kmt).

På ?-iksdalern räknades först 48 öre smt, senare 52 och slutligen (1681)
64 öre smt, således = resp. 112, 1V3 o. 2 dal. smt eller 4V2, 5 o. 6 dal kmt.

Direkt jämförelse mellan penningvärdet förr och nu har ej kunnat
erhållas. Endast för vissa år efter 1650 och i ett fåtal fall äro priserna på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free