- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
276

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Kaniken Nils Sigvastssons rapport om kyrkliga förhållanden i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6 S

SAI.OMON KRAFT

sörja för dessa riddare och väpnare — visiterade församlingar
och ecklesiastika personer till den grad förtyngas, att de bliva
för lång tid framåt hämmade, under det att en kort stund
förbrukar livsuppehället för långa tider.» För att råda bot på
ovanan må påven medgiva, att visitationstjänst utövas genom
ombud och att biskoparna dessutom varje år av samtliga
församlingar erhålla: »av dem, hos vilka de under två dygn äro
vana att mottaga förplägnad i samband med samma visitation,
två guldfloriner (’duos florenos de Florentia’) eller motsvarande
värde, men av dem, som erlägga åt dem endast förplägnad för
ett dygn, en guldflorin (’unum florenum auri j eller dess
motsvarighet.» Supplikationen avslutas med följande av hand a
införda tillägg: »Så framt nu, helige fader, stora förmåner
härav framkomma, skola både biskopar och katedralkyrkornas
kaniker oftare vara bosatta i sina församlingar till gudstjänstens
höjande, och så skall följden bliva, att överdådigheter skola på
många sätt undvikas och oförsynta tilltag mestadels
undertryckas.»1 De svårigheter, varmed den svenska kyrkan har
att räkna i sitt förhållande till de världsliga styresmännen,
avhandlar en av de petitioner, i vilka ärkebiskopen ensam
fungerar som supplikant. Xär »konungariket Sveriges konung eller
furstar» aldrig så litet känna sig kränkta, återtaga och
återkalla de strax all kyrkans frihet »och den del av tionden, som
förr plägade kallas fattigtionde, över vilken del liksom över sin
grund reser sig byggnaden av den uppsaliensiska kyrkans
byggnadskassa2, och på samma del äro kanikernas och de fattiga
Parisstudenternas prebenden grundade.» Under 9 av de
senaste 21 åren ha kyrka och domkapitel saknat all kyrklig
frihet. Kanikerna tvingas till följd av underhållets uteblivande att
lämna katedralkyrkan, »liksom vore den en ödekyrka», och
bosätta sig vid andra, lantliga sockenkyrkor (»aput alias rurales et

1 Acta cameralia I, s. 188.

2 Ärkebiskopen erinrar tidigare i sin rotulus om Uppsala domkyrkas
behov av hjälp till sin byggnadsverksamhet (»et quia dicta Upsalensis
ecclesia de nouo construitur opere plurimum sumptuoso supplicat quatinus
om-nibus ad ipsius fabricam manurn cum deuotione porrigentibus adiutricem,
consimilem indulgentiam [ett års och 40 dagars avlat å ålagd botgöring]
quotiens hoc fecerint concedatis», ibidem, s. 187; jfr G. boethius och A.
Romdahl, Uppsala domkyrka 1258—1435, Upps. 1935, s. 207;.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free