- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjätte årgången, 1936 /
293

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Helge Ljungberg, Vårdtecken. En liturgisk-etymologisk undersökning till 1529 års handbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅRDTECKEN

293

nings- som äktenskaptroheten.»1 Ehuru Finn Magnusen gjort
sig skyldig till ett språkligt misstag, ger han med sin djärva
uppfattning en god bild av gudinnan Vär-Vgrs uppgift.

I vigningsscenen i I5rymskviöa spelar gudinnan Vår en
viktig roll. Situationen i denna sång, en av de äldsta och bästa
i Eddan, är välbekant. Tors hammare är stulen av jätten 1’rym
(Trym), och Trym begär den sköna gudinnan Freja till brud
i utbyte mot den stulna hammaren. På Lokes inrådan förklädes
Tor till Freja, och den föge listige Trym låter lura sig. I vers
30 heter det:

få kvaö {Dat 1’rym,
Berit inn hamar
leggit Mjglni
vigit okkr saman

{jursa dröttin:
brüöi at vigja
i meyjar kné,
Vårar hendi.

I översättning:

Så kvad då Trym, tursadrotten:
»Bären in hammarn, bruden att viga!
Läggen Mjollner i möns knä!
Vigen oss samman med Vars hand!»

Hammaren som ett vigningsmedel återgår på en urgammal
germansk sed, och att gudinnan Vår nämnes i detta
sammanhang, där också hela diktens konception tyder på ansenlig
ålder, giver stöd för antagandet, att gudinnan Vår som
trohetslöftenas och äktenskapets gudinna icke är en
skaldekonstruktion utan står som minne av en en gång levande nordisk tro.
Vår kunskap om de fornnordiska vigningsscenerna är ytterst
bristfällig. Att hammaren spelat en viktig roll som
fruktbarhetssymbol är allmänt bekant och styrkes av ännu på vissa
håll levande folktro och folksed, men gudinnan Vårs insats är
icke känd mer än från detta ställe i fVymskviöa.

För överskådlighetens skull lämnas här en schematisk fram-

1 F. Magnusen, Prisce veterum borealium Mythologiae, Havniae 1828.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1936/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free