Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Södertörn. En 1910 omgjuten klocka i Brännkyrka var likaledes
prydd med samma sigillavtryck.1 På den redan nämnda klockan i
Sättersta synas konturerna av ett stort Georgskors, som måhända
antyder, att klockan varit helgad åt S:t Göran.
En särskild uppgift som skyddsmedel hade i äldre tider vissa
heliga symboler. Såsom synnerligen verksamma betraktades de trenne
namn, vilka åsattes en klocka i Orsa, gjuten samma år som
klockekriget och till ersättning för den, som då togs i Gustav Vasas
klock-skatt. De heliga tre konungarna, Iaspar, Melchior och Baltazar —
evangeliets vise från Österlandet — åkallades under medeltiden
såsom »väderherrar». Någon annan symbol för dem än deras namn
känner jag dock ej från Sverige.2
Skyddsmedlet framför andra var korset. Per crucis hoc signum
fugiat procul omne malignum — för korsets tecken flyr allt ont —
säger en medeltida klockinskrift. På många gamla klockor finner
man därför korssymboler av olika slag. På Salebyklockan, vår äldsta
daterade i Sverige, gjuten 1228, äro fyra kors ristade på klockans
brädd. Fyra dylika med korstecknade armar, varigenom korset alltså
fyrdubblats, finnas på en klocka i Burseryd i Småland, gjuten 1238.
På en klocka i Ulricehamn, nu använd för tornurets slag, har
gju-taren satt de fyra korsen runt klockans övre del. Att de äro fyra
erinrar om de fyra kors biskopen vid invigningen plägade teckna
med helig olja på klockans kropp — ett i varje väderstreck.
Stundom äro korsen omgivna av en ring. Dylika hjulkors äro urgamla
symboler. Man finner dem redan på våra forntida hällristningar.
De pryda särskilt några Upplandsklockor, i Bladåker och Veckholm,
samt funnos på en nu omgjuten i Söderbykarl i Roslagen.
Även hakkorstecknet förekommer. En redan nämnd klocka i
Hammar har på ena sidan S:t Olofs yxa, på den andra ett hakkors.
Ett liknande tecken finnes på en småländsk klocka i Jälluntofta,
daterad 1573, med den betryggande latinska inskriften: Si deus pro
nobis quis contra nos — Är Gud för oss, vem kan vara mot oss?
Att den nu så omstridda symbolen sålunda förekommer som ett
gammalt kyrkligt tecken kan ha ett visst aktuellt intresse. Det finns
olika variationer av det gamla kristna begreppet: korsets förargelse.
Krucifixbilder och hela korsfästelsescener äro icke heller ovanliga.
Jag erinrar mig särskilt en liten vacker klocka från 1522 i Hacksta
i Trögden. Även i nyare tid förekommer samma symbol. En
danskfödd Stockholmsgjutare, Jurgen Putensen, som efterlämnat många
goda prov på sin konst, har 1656 frikostigt prytt en klocka i
Dala-Husby icke endast med en större korsfästelsescen. Närmast
därunder har han placerat en tupp, och runt omkring på brädden lagt
1 Jfr Åmark, Medeltida kyrkkl. i Södermani. i Bidrag t. Södermani.
äldle kulturhist. XX.
2 M. Åmark, Dalarnes kyrkklockor, 1924, s. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
