Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATS ÅMARK, STUDIER I SVENSK KYRKI.IG ARKEOLOGI 3 I 1
och har på ännu bevarade arbeten kallat sig »Chrone- Stück- und
Glockengiesser in Stockholm».
Hur många utländska klockor som funnits och ännu finnas i
våra svenska torn och staplar är svårt att säga. Att sammanlagda
antalet icke kan ha varit litet torde dock det föregående ha
ådagalagt.
Även våra sydliga grannar danskarna ha, ehuru i jämförelsevis
ringa grad, fått släppa till av sina klockor åt våra segrande
landsmän. I Stockholm har tidigare funnits åtminstone ett sådant
krigsbyte. När Hedvig Eleonora kyrka grundlagts 1658, erhöll den en
storklocka, som samma år den 6 september tagits på Kronborgs slott,
då detta intogs av Karl X Gustavs berömde fältherre Karl Gustaf
Wrangel. I sin dåvarande gestalt var hon icke äldre än från 1639
och har sedan dess ytterligare omgjutits 1671 och 1884.1
Traditionen vet dock berätta, att denna Kronborgs slottsklocka skulle ha
varit gjuten av malm från den berömda stora klockan i Lund, Maria
Laura, med anor ända från 1215.
I rättvisans namn må tilläggas, att även våra svenska kyrkor
fått släppa till klockor åt segrande fiender. Saken är dock föga
utredd, och endast få fall äro kända. Så uppges klockorna i Skeby
kyrka i Västergötland ha blivit »borttagna år 1600 i danska fejden»;
vart förmäles icke. I Vor Freisers Kirke i Köpenhamn kallas ännu
en av klockorna »Svenskerklokken». Hon skänktes dit år 1682 av
Norges rikes ståthållare Güldenlöwe och var ända till för några år
sedan kyrkans storklocka. När det nya, stora klockspelet
iordningställdes i kyrkans torn, anskaffades en större. Ehuru Svenskerklokken
omgjutits på 1880-talet, upplyser inskriften, att hon tagits 1659 uti
Vänersborg, alltså på Karl X Gustavs tid. Som ovan nämnts hade
denne konung då redan hunnit giva danskarna betalt med samma
mynt.
En vida kraftigare vedergällning togo ryssarna, då deras
rnord-brännarskaror efter Karl XII:s död härjade vår försvarslösa östra
kust och därvid ödelade många kyrkor. Blott undantagsvis har någon
erinran om deras rov bevarats såsom i inskriften på Alnö klocka i
Medelpad, gjuten efter fredsslutet 17 2 1. 1 en något knagglig
klock-vers säges där:
Genom elden är jag fluten
och av Henrik Lind gjuten.
Sen ryssen för ett rov
fick Alnö klocka njuta,
har menigheten mig i stället låtit gjuta.
Sannolikt skulle man här och där i Ryssland kunna göra fynd
motsvarande våra ryssklockor. Åtminstone borde man ha kunnat det
’ Sveriges kyrkor, H. 10, s. 290 tf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
