Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATS ÅMARK, STUDIER I SVENSK KYRKI.IG ARKEOLOGI 3 I 1
är endast huvudet och kroppens övre del i behåll. — Det har icke
heller alltid varit med kyrkans goda minne, som den Högste och
Osynlige blivit avbildad. Icke endast i nutiden, såsom i skådespelet
Guds gröna ängar, ha människor känt sig sårade av att se Gud
Fader neddragas genom att återges i en människas gestalt. De
medeltida framställningarna av Gud i skulptur eller målning tillhöra också
till största delen senmedeltidens delvis dekadenta konstepok. —
Kristus och Maria äro bättre bevarade. De tre bilderna ha utan
tvivel tillhört mittpartiet av ett altarskåp och bildat en grupp, som
plägar benämnas Jungfru Marie kröning. Kristus ses med en
högtidlig gest trycka en gyllene krona på sin moders huvud. I detta
fall dock icke såsom stundom eljes sin egen, ty här ses han
fortfarande bära den. Konstnären, som utarbetat detta bildskåp åt
Långtora, har i varje fall förstått sin sak. Därom vittna ännu de
illa farna resterna av hans verk på Enköpings museum.
Av vida svagare art är en Martinsbild, som i sin otymplighet
något påminner om de nämnda sittande kvinnobilderna. Man
föreställer sig eljes icke den unge krigaren Martin så stel och blyg.
Mårten biskop, skåningarnas speciella helgon, till vars ära de gödda
gässen än i dag få offra sina liv vid Mårtenstid, skall nämligen en
gång ha varit en ung och tapper krigare. Legenden förtäljer
sålunda: Martin av Tours tjänade som ung i kejsar Konstantins här.
En dag, då han kom ridande genom stadens Amien’s portar,
anropade honom en tiggare. Den varkunnsamme krigaren, som
ingenting annat hade att ge bort, skar då med svärdet sönder sin
mantel, delande den med tiggaren. I drömmen såg han sedan Kristus,
klädd i den del av manteln som bortgivits, och hörde honom säga
till de änglar, som omgåvo honom: Denna mantel har Martin givit
mig. I konsten framställes därför den hel. Martin sysselsatt med
att dela sin mantel med tiggaren; ofta även till häst.
Långtora-bilden visar honom emellertid stående och är såsom redan antytts,
av skäligen menlöst utseende.
Livfullare är en liten Erasmusbild. Denne biskop av Antiokia
skall ha levat på 300-talet och på sistone lidit en kvalfull död.
Hans tarmar drogos ur kroppen medelst ett vindspel. I sådan
situation förekommer han på en väggmålning i Husby-Sjutolfs kyrka.
Enligt en annan version skall han ha blivit torterad i en gryta med
sjudande bly. Långtorabilden visar oss också helgonet stående på
grytan, helt fryntlig trots den mindre behagliga situationen. Av
samme biskop och hans pinogryta finns på museet även en klumpigt
skuren bild från Tillinge kyrka. Tydligen var han bland de gamle
upplänningarna en ganska värderad person.
Från Tillinge har också kommit till museet en helig konung,
en stel och skäggig figur av tämligen rustikt utseende. I sin vänstra
hand bär han ett riksäpple. Den högra har han tyvärr förlorat.
Det är därför icke möjligt att med bestämdhet säga, om bilden före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
