Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
ställer S. Erik eller S. Olov. Riksäpplet och svärdet äro Erik den
heliges attribut liksom yxan S. Olovs. Den lilla grinande trollgubbe,
S. Olov vanligen ses trampa på, förekommer även på en del
Eriksbilder. Oftast framställes Olov som en skäggig, bister krigare,
medan Eriksbilderna, särdeles de äldre, återge dragen av en
ungdomlig, skägglös gestalt. Från senare medeltiden finnas dock bilder,
där de båda gammalnordiska kungagestalterna smält samman och
lånat varandras drag. Ibland trampar sålunda även Erik på trollet,
liksom Olov bär ett riksäpple. Omständigheten att detta
kungahelgon från Tillinge avbildas utan troil talar för, att därmed åsyftas
Erik den helige. Något större konstnärligt värde äger bilden icke.
Så är däremot fallet med den lilla vackra Sankt Göran,
likaledes från Tillinge, som här till sist presenteras. Smärt och
ungdomlig står den harneskklädde riddaren på ryggen av en liten, tjock
drake. Med ena handen håller han skölden, vari det dumma djuret
huggit tag med sina käftar, medan det omslingrar riddarens ena ben
med sin långa svans. Med högra armen har hjälten troligen måttat
ett svärdshugg mot den vidriga ödlan. Genom någon olyckshändelse
har emellertid armen och handen, som hållit svärdet, blivit avslagna.
Hållningen är levande och naturlig. Hela statyn är ett utsökt litet
konstverk, där färgerna ännu efter århundraden lysa med silverglans.
Bilden har vid något tillfälle betecknats som den helige Mikael i
strid med draken. Den saknar dock de vingar, som Mikaelsbilder
vanligen ha. Och sköldens Georgskors, som blodrött lyser över
drakens huvud, kännetecknar den utan tvivel som en Sankt Göransbild.
Just sådan, med den ungdomliga gestalten tätt omsluten av ett
glänsande harnesk, lugn och trosviss, föreställa vi oss gärna det
medeltida riddarhelgonet, som inspirerat senmedeltida konstnärer till
några av de bästa arbeten, vi äga från gamla tider. Dit hör ock
denne Sankt Göran från Tillinge.
Ovanstående uppsatser, som här översatts och tryckas med den vetenskapliga
apparaten, ha tidigare i populär form publicerats:
Symboler på svenska kyrkklockor i Sv. D. 27.7. 1934.
Klockor som krigsbyten i Sv. D. 15.9. 1935.
Pilgrimsvägar och pilgrimsmärken i Sv. D. 21.2. 1932.
Det stora högaltarskåpet etc. i Sv. D. 3.11. 1926.
Helgoninvalider i Sv. D. 17.3. 1931.
Helgonminnen etc. i Enköpings-Postens juln:r 1932.
Vissa olikheter, särskilt ifråga om namn, förklaras genom uppsatsernas
tillkomst på olika tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
