Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 6. Wyclifs stora bibelapologi och hans arbete om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉF.R 63
den gudomliga lagen, äger giltighet. Att beröva ovärdiga präster
cleras kyrkliga inkomster är att skydda kyrkan för hennes fiender.
Utförligt behandlar han vidare frågan om den kyrkliga
egendomen, dess uppkomst och innebörd, men det är mestadels
synpunkter vi redan lärt känna. Han citerar ofta Nya testamentet,
dekretaler och patres, och åter kommer han till sin huvudtes,
att överheten har högsta makten i ett lands kyrka och att
lekmännen ha makt och plikt att skydda kyrkan för de falska
prästernas vinningslystnad. Den världsliga makten är sålunda
en tillflykt för den i nöd stadda kyrkan, och påvar ha tidigare
t. o. m. krävt dess bistånd. Han åberopar här exempel från
den tidiga medeltiden med dess missionsföretag. Även påveval
genom den världsliga makten, mot kardinalernas vilja, är giltigt,
om det är i enlighet med Guds vilja. Huruvida det blir ett
kanoniskt val, beror djupast sett på den valdes värdighet.1 Här
finna vi åter, vilken ofantlig vikt Wyclif lägger på de
individuella religiösa kvalifikationerna.
Att arbeta för att ovärdiga präster skola avlägsnas, innebär
icke kamp mot kyrkan utan försvar. Dock smädas man som
en kyrkans fiende, när man angriper dessa falskpräster
(»pseudo-sacerdotes»). Wyclif vet sig dock hava stöd i bibeln, hos
kyrkliga författare och i kyrkans lagar. Han visar en stor
beläsenhet i dekretalerna och citerar dem flitigt. Han framhåller, att
det är de världsliga tjänsterna, som fördärva prelaterna och dra
dem i dödssynd och komma dem att försumma sin uppgift att
bedja, predika och ägna sig åt andliga frågor.2 Kyrkan är
grundad och befästad genom fromma förkunnare av evangeliet,
men förfallet har kommit genom världslig ära och egendom.
Här framlägger Wyclif i en klar och skarp formulering sin
mening om den kyrkliga egendomens reduktion, då han förklarar,
att det vore ett mindre ont, om den engelska kyrkans hela
egendom indroges och användes till för staten nyttiga ändamål,
än att man försummade gudstjänsterna.3 Därför är det också
’ III, s. 73: »Ex quo videtur, quod omnem eleccionem canonicam
oportet radicaliter procedere ex dignitate electi.»
2 III, s. 81.
:f III, s. 85: »Ideo alias dixi, quod minus malum föret, ut expropriata
förent omnia temporalia, quibus ecclesia Anglie est dotata, ut ex eis dåren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
